Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rh. subfusca f extrafteniensis vel normalis är tydligen identisk
med Fucus subfuscus Woodw. Tum. Stackh. och Fl. Dan. och
bör alltså heta Rhodomela subfusca (Woodw.) A g. Den är
visserligen en allmänt känd art, men för att dock påpeka de
af-vikelser, den visar från föregående, lemnar jag på taflan K
ligurer, som hänföra sig till den, och en beskrifning af
bohuslänska exemplar.
Första årets planta steril, enligt exemplar från Bohuslän*
taget i december månad; (fig. 1).
Växten svartnar helt och hållet vid torkning och fäster
vid konservering hårdt vid papper. Axlarna bibehålla sin
trinda form eller sammanfalla åtminstone knappt märkbart.
Vid-fästningsorganet en callus, från hvilken utgå ofta fiere vanligen
olika starkt utvecklade ax el system. Min beskrifning gäller ett
enstämmigt, glesgrenigt exemplar. En hufvudaxel är följbar
endast ett stycke uppåt i bålen. Såsom förgreningselement
synas mig kunna anges: l:o korta, ungefär 5—6 mm. långa,
cylindriskt syllika grenar; 2:o fastigiösa grensystem af samma
längd som föregående, hvilkas hufvudaxel endast upptill bär
några få sidoaxlar; 3:o 5—8 cm. långa, vanligen smalt
lancettlika grensystem, hvars hufvudaxel uppbär sidoaxlar af de båda
förra typerna. Dessa element äro kombinerade på ett mer
eller mindre tydligt racemöst sätt. Den racemösa
anordningen blir dock ofta svår att följa, emedan såväl hufvudstammen
som hufvudaxlarna i första ordningens grensystem förr eller
senare blir ourskiljbar, emedan ett grensystem af närmast
högre ordning utbildar sig lika starkt som den relativa
huf-vudaxeln ofvan grensystemets utgångspunkt. Skilnaden i
tjocklek mellan axlar af närmast olika ordning är icke
betydlig. De vexlingar i dessa angifna förgreningsförhållanden,
jag-iakttagit hos bohuslänska exemplar, inskränka sig dertill, att
elementen 1 än äro talrikare, än mindre talrika än elementen
2 och att elementen 3 stundom äro kortare än ofvan angifvits.
Ett utseende liknande detta har växten alltid under
sommaren. J. E. Areschoug har utdelat dylika i Alg. Scand.
exsicc. Ser. 2, N:o 57, insamlade under augusti. Det är
endast undantagsvis, man träffar ett eller annat dylikt individ
under vintern.
Växten i vinterdräkt. Under vintern och den tidigare delen
af våren har växten det utseende, som fig. 2 anger, hvilket
uppkommit derigenom, att alla föreningselementen till större
eller mindre del upplösts. Starkast resorberas elementen 1
och 2. Dylika exemplar äro mycket vanliga vid bohuslänska
kusten under vintern, december och januari månader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
