Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De hufvudformer, jag sökt urskilja, äro icke fristående utan
sammanbindas genom mer eller mindre talrika mellanformer
med hvarandra. Mest afvika från den typiska formen de båda,
hvilka jag benämnt f. flagellaris och f. tenuissima fi glacialis. Den
förra af dessa har jag icke förut kunnat inrangera utan i min
framställning af Spetsbergens hafsalger upptagit den såsom en
alg incerter sedis: Jfr Kjellm. Spetsb. Thall. 1, sid. 33. Sedan
jag efter denna tid lärt känna den form, hvilken jag ofvan
kallat f. setacea och hvilken, såsom de meddelade figurerna ange,
1*. Jiagellaris utan tvifvel står nära, tvekar jag ej att anse den
för en egendomligt utvecklad Rit. lycopodioides. Ty att f. setacea
tillhör Rh. lycopodioides’ formserie, det visar en jemförelse
mellan figurerna 1 och 3 på taflan 9.
Rh. lycopodioides f. tenuissima glacialis har jag förut hållit
för en god art, men, sedan jag funnit dess underform prolifera,
som går samman med Rh. lycopodioides f. typica fi laxa, kan jag
icke längre vidhålla denna åsigt. Det är en högarktisk form,
af-passad för Ishafvets egendomliga fysiska förhållanden. Om f.
eladostephus a densa har jag redan förut, Spetsb. Thall. 1, sid.
«S, uttalat min mening. Denna har jag icke fått skäl att
frångå. Men senare iakttagelser hafva öfvertygat mig, att den
växt från Spetsbergen, hvilken jag en gång bestämde till Rh.
subfusca, måste anses vara en form af Rh. lycopodioides och att
den ansluter sig till dess f. eladostephus a densa, som a laxa
af artens typiska form till underformen fi compacta.
Att dessa senare äro mycket nära beslägtade, lär ingen
be-tvifta, som varit i tillfälle att se en större mängd exemplar af
dem båda. Talrika mellanformer sammanbinda dem. En
va-rietet af samma värde som dessa är säkerligen den prydliga
underformen y tenera. Det är en Rh. lycopodioides f. typica, som
vuxit i bräckt eller nästan sött vatten.
Lefnadsförhållanden. Att en växt, som uppträder under så
många skepnader, också i sitt lefnadssätt skall visa många
olikheter är att a priori antaga. Så är också fallet, men
märkligt är, att åtminstone en form, ehuru utsatt för mycket
olikartade yttre förhållanden, dock i märkvärdig grad
bibehåller sitt karakteristiska utseende. Jag har redan angifvit, att
detta gäller om f. typica a congesta. Det gifves exemplar af
denna vuxna inom den sublitorala regionen vid Novaja
Semljas vestkust, som icke kunna skiljas från exemplar vuxna på
de under ebb blottade klipporna vid Norges kust.
Anmärk-ningsvärdt är också, att denna form och den denna
mycket nära stående Rh. lycopodioides f. eladostephus a densa ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
