- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Tredje bandet /
197

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Syn. Halosaceion fistulosum Rupr. Alg. Och. p. 273.

» ramentaceum J. G. Ag. Spetsb. Alg. Progr. p. 3; Bidr.

p. 11; Grönl. Alg. p. 111.

/ * » Croall, FL Disc. p. 460.

5 > Dickie, Alg. Cumberl. p. 239; Alg. Sut-

herl. 1, p. 143.

» > Gobi, Mgen fl. Weiss. Meer. p. 38.

> 5 Harv. Ner. Amer. 2, p. 194.

* » Kjellm. Vinteralgv. p. 64; Spetsb. Thall.

1, p. 17; Algenv. Murm. Meer. p. 17.

* 5 Kleen, Nordl. Alg. p. 18.

» soboliferum Rupr. Alg. Och. p. 268.

Halymenia ramentacea Lindbl. Bot, Not. p. 157.

Scytosiphon ramentaceus Lyngb. Hydr.,Dan. p. 61.

Soliera chordalis Aslim. Alg. Hayes, p. 96(?) Cfr. Farl. New Engl.

Alg. p. 148.

Anmärkning vid formbegränsningm. Hcdosciccion ramentaceum
är en i Ishafvet mycket mångformig art. De former, jag i det
föregående anfört och sökt karakterisera, äro långt ifrån de
enda som förekomma, men omkring dem kunna de öfriga
grupperas. Det kan visserligen tyckas, som skulle den form, hvilken
jag kallat f. robusta, och den mest kända, f. densa, vara i så
väsentlig grad olika hvarandra, att de borde kunna
betraktas såsom skilda arter, men de äro dock sammanbundna
genom talrika mellanformer.

Vid formbegränsningen har jag lagt första årets växt till
grund, emedan det är under första året, d. v. s. då de första
gången bära de tetrasporangiealstrande prolifikationerna eller
bladen, som olikheten dem emellan skarpast framträder.
Sedan dessa till största delen bortfallit och från de qvarblifna
resterna nya, kortare prolifikationer utbildats, komma särskildt
formerna robusta och ramosa att habituelt mycket likna f.
densa.

Utom med hänsyn till förgrening, prolifikationernas
storlek och form gifves det också olikheter mellan dessa former i
färg och konsistens, hvilka karakterer dock visa sig vexlande
hos samma individ under olika utvecklingsstadier. Såsom
regel kan anges, att f. densa är mera cartilaginös än de öfriga
och att hos f. robusta prolifikationerna äro nästan
membran-ösa, derför också vid torkning sammanfallande, platta. Yngre
individ *ärö mera intensivt färgade än äldre och pelagiska
former mera än inomskärsformer.

Formerna robustd och ramosa äro efter all sannolikhet lika
litet som f. snbsimplex och f. densa förut okända former. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:09:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/3/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free