Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delar af deras längd och omgifves på sidorna af en smal, fint
vågig kant. Den zoospor-angiebärande delen af en sporofyll
är membranöst läderartad, den öfriga delen membranös (tafl. 21).
Zoosporangierna äro cylindriskt spolformiga med trubbiga
ändar, omkring 40 ju. långa och 10—12 fi. i diameter.
Beträffande de angifna måtten må dock märkas, att jag haft tillgång
till endast ett ringa antal exemplar med fullt utvecklade
zoosporangier (tafl. 25, fig. 17).
Parafyserna äro i optiskt längdsnitt utdraget viggelika,
vid spetsen omkring 10 //. i diameter. Den utåtvettande delen
af membranen är tjock, starkt gelinerad (tafl. 25, fig. 18).
Bålens struitur. Till sin anatomiska bygnad visar denna
art åtskilliga olikheter med A. esculenta, I en tvär
genomskärning af stipes och nedre delen af rhachis är det centrala,
fibrösa lagret hos A. esculenta lancettlikt eller skärformigt,
deremot hos A. dolichorhachis mera tydligt jembredt. Det
celllager, som omgifver detta, en med kollenkymet närmast
be-slägtad väfnad, som i förening med det centrala lagret bildar
det mekaniska systemet, har längre och vidare element hos
A. dolichorhachis än hos A. esculenta. Den utanför liggande
väfnaden visar hos den förra, men icke, så vidt jag kunnat
finna, hos den senare, ett större eller mindre antal
koncentriska zoner. Den är derjemte af en lösare bygnad hos A.
dolichorhachis än hos A. esculenta och har en stor benägenhet
• J
att vid växtens torkning spricka i radial riktning. Ytterst
bildas cauloiddelen hos A. dolichorhachis af en väfnad, hvars
cellér äro i tvärsnitt rektangulära eller qvadratiska, ligga
ordnade i temligen regelbundna radiära rader och hafva tunna,
• __
bruna väggar. Denna väfnad, som jag aldrig funnit hos A.
esculenta, står säkerligen korkväfnaden närmast. Hos äldre
exemplar uppnår detta väfnadslager en betydlig mäktighet,
blir 150 //. tjockt och derutöfver. I detta uppkomma här och
der håligheter, hvilka vidga sig såväl i longitudinal som
särskildt i radial riktning och öppna sig slutligen utåt.
Understundom påminna de mycket om de hos arter af slägtet
Laminaria förekommande slemlakunerna. Ytan af cauloiddelen ända
upp till rhachis är derför hos äldre exemplar af denna art
enligt regeln sprickig och ojemn.
Vid olika temligen långt åtskilda delar af
Tschuktschlan-dets nordkust har jag samlat en talrik mängd exemplar i
olika åldrar af den Alaria, som jag nu beskrifvit. Den är utan
tvifvel artskild från de i Atlantiska hafvet och i polarhafvet
norr om Atlanten förekommande Alaria-arterna. Vid första på-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
