Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
yngre eller äldre exemplar, kunna de nämnda rörformiga
cellerna ej upptäckas. Närmare undersökning visar visserligen,
att de finnas och hafva samma plats som hos föregående art,
men de äro alltid tunnväggiga. I väggarnas tjocklek skilja
de sig icke från de parenkymceller, som gränsa till dem (tafl.
25, fig. 5). Med hänsyn till cryptostomata visar arten Ph.
dermatodea betydande olikheter. De äro än temligen talrika
hos äldre, fåtaliga hos yngre exemplar, än såväl hos yngre
som äldre individ mycket sällsynta eller nästan inga. Det
förra har jag funnit såsom regel hos exemplar från Norges
nordkust, det senare hos exemplar från andra delar af
polarhafvet. Deras form och bygnad är noggrant. angifven af J.
E. Areschoug, Obs. Phyc. 3, sid. 12.
Lefnadsförhållanden. Inom det egentliga Ishafvet uppträder
denna art tillsamman med andra Laminarieer och anträffas här
oftast på 2—10 famnars djup på berg- och stenbotten. Vid
Norges kust tillhör den icke den egentliga
Laminarie-formationen, utan går djupare ned än denna, ända till 20 famnars djup.
Vanligast är den här emellertid i grunda, temligen öppna
vikar på grusbotten på 4—5 famnars djup. Vid Spetsbergens
nordkust voro unga exemplar vanliga under vintern, dock
saknades icke heller under denna tid äldre individ. Deremot
är af den andra arten, Ph. lorea, unga exemplar vanligast under
sommaren. Vid Norges kust äro äldre och yngre individ
ungefär lika talrika under sommaren, juli och augusti. Vid
Spetsbergen har jag träffat exemplar med zoosporangier under
juli och augusti, vid Novaja Semlja under juli, vid Norges
nordkust under senare delen af augusti och början af
september. Dock synes den egentliga zoosporbildningstiden vid den
senare kuststräckan infalla något senare, mot slutet af
september eller början af oktober.
Utbredning. Arten är känd från de delar af polarhafvet,
som utbreda sig norr om Atlanten. Sitt maximum af freqvens
synes den hafva vid Norges nordkust, ehuru den icke ens här
uppträder i individmassor, som på något sätt äro jemförliga
med andra Laminarieers.
Fyndorter: Norska polarhafvet: Finmarken vid Maasö, Gjes-
• •
vaer, Mageröns sydkust, Oxfjord och Talvik, vanligen lokal
och temligen sparsam; vid Maasö temligen ymnig.
Grönlandshafvet: Beeren Eiland, lokal och sparsam vid
Spetsbergens nord- .och vestkust.
Hvita hafvet: Enligt Gobi är det antagligen denna art, som
af K. v. B aer tagits vid Tri-Ostrowa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
