- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Tredje bandet /
331

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af 2:clra ordningen. Grenar af högre ordning än 2:dra äro
sällsynta. Biaxlarna af första ordningen äro nästan qvastlikt
anordnade. Hufvudaxeln afsmalnar märkbart mot basen,
biaxlarna icke eller ytterst obetydligt, hvarpå arten äfven
habi-tuelt låter skilja sig från C oil onema-ar ter. Mot spetsen afsmalna
grenarna märkbart, mer hos f. elongata, mindre hos f. abbreviato.
Med hänsyn till strukturen sluter arten sig närmast I).
hippii-roides. Kortikallagret bildas af små kantiga, i optiskt
längdsnitt qvadratiska eller oregelbundet fyrsidiga, eller i bålens
nedre del rektangulära celler. De senare äro ordnade i tem-

O

ligen regelbundna longitudinela rader. Kortikalcellerna äro
mindre rika på och hafva ett ljusare endokrom än hos D.
hippur oides. Det mäktiga centrallagret utgöres af långsträckta
jemförelsevis tunnväggiga celler af olika vidd. I bålens
centrum finnes hos utvuxna exemplar nedtill ett mindre antal
fina cellrader, liknande dem, som förekomma hos I). hippur oides;
(fig. 13). Hårbildningar äro sparsamma. Zoosporangierna
anläggas såsom hos andra Dictyosiphon-arter under kortikallagret

_ •

och äro i början täckta af detta. Från ytan sedda hafva de
en ellipsoidisk eller rundadt ellipsoidisk form, oftast med
längdaxeln i bålens längdriktning. Stundom äro de
klot-formiga. Hos f. abbreviata uppträda de i täta massor, hos f.
elongata mindre talrikt. Då de äro fullt utvecklade, uppgår
deras längdaxel (i bålens längdriktning) till 60 /l (fig. 14—15).

Det har synts mig, att det skulle göra arten D. hippuroides

alltför sväfvande, om man, såsom jag förut anf. st. gjort,

sökte inrymma under den en så mycket från dess typiska

• t • 1

form afvikande växt, som den nu beskrifna. Jag har derför
trott mig böra anföra den under ett eget namn.

O o

Lefnadsförhållanden, Förekommer inom öfre delen af den
sublitorala regionen, vidfäst stenar på 2—5 famnars djup, f.
abbreviata på öppen, f. elongata på skyddad kust. Den förra
växte sällskaplig i betydliga individmassor.
Zoosporangie-bärande exemplar af f. abbreviata samlade jag vid Novaja
Semljas vestkust under juli, af f. elongata vid Norges nordkust
under september.

Utbredning. Känd från Norska polarhafvet och Murmanska
hafvet. Dess nordligaste fyndort är Gribowabay vid Novaja
Semljas vestkust, Lat. N. 73°.

Fyndorter: Norska polarhafvet: Finmarken vid Tal vik (f.
elongata), lokal och sparsam.

Murmanska hafvet: Gribowabay (f. abbreviata).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:09:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/3/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free