- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Femte bandet /
270

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som tyckes vara identisk med den i Europa jemförelsevis
sydligare hufvudformen af Bud. flavus (vulgaris Sundev.).

De första exemplaren erhöllos 1 den 22 och 25 juni 1879 då
doktor Almqvist vid Jinretlen sköt, tvänne (n:r 348, 387, sprit).
Löjtnant Nordqvist såg åter en den 27 juni. Efter uppbrottet
från vinterqvarteret sköt löjtnant Palander en hona (n:r 497,
sprit) den 21 juli vid Nunamo, nära S:t Lawrence-vikens
mynning. Afven vid Konyam-viken anträffades exemplar den 28
juli (Nordqvist). — Senare åter iakttog Dall (enl. H. Be an)
fogeln vid Port Providence, Plover Bay, äfvenså Nelson.
Arten häckar på Bering-ön enl. Dybowski, och Stejneger
fann henne såväl der som vid Petropaulski (se anm. nedanför).

Äfven under sin korta vistelse på amerikanska sidan af
Bering-sund hade expeditionen tillfälle den 23 juli att vid
Imauruk, nära Port Clarence, iakttaga en gulärla förföljande
en falk. — Långt före Vega-expeditionen, redan år 1849, skall
kapten Moore hafva funnit arten på Choris-halfön vid Berings
sund (Harting, P. Z. S. 1871, s. 110—123) På Alaska fann
Adams fogeln redan år 1851 i juni häcka vid S:t Michael
(Norton-sund), hvarest Bannister (Trans. Chie. Ac., I, s. 277)
senare fann den vara allmän; nyligen har Nelson ytterligare
bekräftat den sammas förekomst från .Jukon-flodens mynning
ända till Kotzebue-sund. Slutligen omnämner Dall ett exemplar
taget ute på Beringshaf, 90 eng. mil vester om S:t Matthew,
och Turner (Auk 1885, s. 157) säger arten om sommaren
besöka de vestligaste af Aleuterna. (I Amerika äro gulärlor för
öfrigt icke funna).

Vega-expeditionens exemplar hade följande dimensioner,
n:r 348 och 387 uppmätta såsom färska, n:r 497 såsom
sprit-lagdt (alla i mm.).

N:r. Längd. Vingen. Stj erten. Näbben Tarsen. Mellantån ra. klo. Mellanklon. Baktån m. klo. Bakklon.
fr. pannan. 0“ o: o! « fr. munv.
348 Jinretlen ............... 165 76 70 12 4 15 23 19 5 19 n
387, rfl » ............... 167 77 68 12 4 16,5 24 20 5,5 20 12
497, 9 Pitlekaj ............ — 73 69 12 4 15 24,5 19,5 4,7 18,7 10

1 Jfr noten till föregående art.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:09:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/5/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free