- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Femte bandet /
394

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

begränsad mot den mörka hjessan, längs en linie från näsborren emot ögat;
kinderna mera fläckiga af grått, inom hvilket dock ögat omgifves af en smal,
hvit rand. På den mörka ryggen bildas tvänne fläckar utaf skulderfjädrarna,
som äro dels helhvita, dels brokiga af grått, brunt och hvitt, de yttre af dem
gråbruna med tydlig askgrå anstrykning. Yingarnes ofvansida mörkt
gråbrun; fjädrarnes betäckta delar äro ljusare. Handpennorna på undre sidan
äfven ljusare gråbruna, deras spolar på utsidan mot spetsen bruna, vid basen
och längs hela insidan hvitgråaktiga; de inre handpennorna liksom äfven de
större af öfre vingtäckarna ytterst smalt kantade med hvitt, armpennorna
deremot med bredare hvit spetskant; närmast skulderfjädrarna hafva
vingtäckarna askgrå skiftning. Vingarnes undre sida helt brun, mörkast på de
små täckarna närmast underarmen, ljusast på de stora pennorna. Från och
med hufvudets sidor äro framhalsen samt bröstet och hela underlifvet rent
hvita, med smala, mörka tvärband, bildade af enstaka fjädrars spetskanter.
Dessa band stå tätt och sammanflytande till en ring omkring framhalsen,
äfvensom längs underlifvets sidor och vid den hoplagda vingens rand
(ving-skylarne), men underlifvet är på samma sätt endast glest tecknadt. Undre
stjerttäckarna äro livita, likaså de 12 stjertpennorna, som dock äro tecknade
med en mörk fläck, belägen vid spolen mellan spetsen och midten,
tilltagande på de inre pennorna i storlek; mellersta parets pennor äro helt
gråbruna, med endast spetskanten hvit. Längd (cf1) öfver ryggen 291 mm.;
vingbredden kunde ej uppmätas, emedan det ena vingbenet var krossadt;
vingen från leden 143 mm.; näbben från pannan 10 mm., från munvinkeln
30 mm., från näsborrarna 8,5 mm., från underkäkvinkelns spets 7 mm., dess
höjd vid näsborrarnas främre del 5,5 mm., dess bredd vid näsborrarnas bas
5 mm.; tarsen 15 mm.; mellantån med klo 29,5 mm., yttertån 28 mm., intån

20,5 mm.

Förbigår man de såsom äldsta synonym anförda namnen
U. brevirostris Vig. (från San Bias) och U. (Synthliborhampfius)
antiqvus, emedan dessas identitet med nu i fråga varande art
är tvifvelaktig, blef arten beskrifven såsom sjelfständig först af
Brandt år 1837 på grund af tvänne exemplar, tillvaratagna
under Liitkes expedition till norra delarna af Stilla hafvet
af en sjöofficer (Abaleschew?, Kitti. I, sid. 244) i trakten
af Bering-sund 1 och lemnade åt Ivittlitz (Lutke, Voyage
autour du monde, III, sid. 324). Brandts beskrifning blef
endast afskrifven af C as sin, äfvensom af Coues, som uti sin
monografi af Alciderna år 1868 trodde foglarna möjligen varit
endast ungar af Brach. marmoratus. Ar 1869 lemnade dock
Brandt förökade notiser om begge, samt om ett tredje
exemplar, sändt från Sitka af Kuprianow (alla tre förvarade i S:t
Petersburgs museum). Det dubbla drägtombytet hos den nyss
anförda samslägtingen (Br. marm.) lät honom förmoda, att denna
de tre exemplarens drägt bäres endast sommartid, och att
vinterdrägten återstod att upptäcka (Mél. biol., sid. 215). Finsch

1 Icke vid Petropaulski (jfr Stejneger, Results, s. 314).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:09:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/5/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free