Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färden, h vilket i sin tur bevisar aflägsenheten af det land, hvarifrån
de hvita gässen komma till tschuktsch-kusten under deras färd från
norden söderut. Förut har blifvit nämnclt, att gäss före höstens inbrott
anlända från hafvet äfven till Stora Kap Baranoff (164° o. 1.).»–-
»Om våren begifva sig foglarna öfver Ishafvet från söder åt norr.
Jag har mer än en gång sett flockar af måsar, änder och gäss, som
flugit utåt hafvet från Stora Kap Baranoff och Kap Medwjeschij (begge
strax öster om Kolymas mynning). Den 24 april 1851 såg jag en
mindre flock gäss, som flögo åt NV. utåt hafvet från mynningen af
floden Bolschaja (litet ostligare). Wrangel såg under sin vistelse på
Ishafvet vid 71° 18’ n. br. och 4’ 36 öster om Stora Kap Baranoff i
april 1821 en oräknelig mängd svarta änder [antagligen Bernicla [-nigricans],-] {+nigri-
cans],+} hvilka under flera dagar flögo öfver de resandes hufvuden uti
riktning dels åt V., dels åt NV. Hedenström såg den 1 maj 1810,
då han var på Ishafvet öfver 245 verst från närmaste kust och midt
emot Stora Kap Baranoff, en flock gäss, som flögo åt NV. -— — —»
»Det berättas, att en del simfoglar om våren anländer till Anabarska
områdets kust icke söderifrån, såsom man skulle vänta sig och såsom
vanligen är fallet, utan från Ishafvet, dit de åter begifva sig vid sommarens
slut. Till antalet af dessa foglar höra hvita gäss och svarta änder [B.
nigricans]. Jag tror ej, att gäss och äncler skulle kunna öfvervintra i
norden, hvarifrån t. o. m. hvalarne aflägsna sig vid köldens annalkande;
sannolikare är det, att dessa foglars flyttningsväg mellan deras
sommar-och vinter-vistelseorter går öfver Ishafvet.1 Denna omständighet tvingar
till antagandet, att uti Ishafvet finnes ett land eller en ökedja, längs
hvilken gässen och änderna verkställa sin flyttning från de varma
länderna till de kalla och tvärt om. Må hända komma de hvita gässen
och de svarta änderna till Anabarska tundran från Stilla hafvets öar;
månne det icke kan vara samma hvita gäss och svarta änder, som vid
sommarens slut norrifrån anlända till kusten emellan Ljaleran och Jakan?
Svarta änder infinna sig i slutet af sommaren i stor mängd vid
tschuktschiska kusten, och tschuktscherna fånga ganska mycket af dem med
det af dem använda kastredskapet »äplekat».
»På samma sätt anlända om våren simfoglar, vanligen hvita gäss,
norrifrån till Alasejska tundran, hvarifrån de åter flytta bort i slutet
af sommaren, så vidt man sett norrut; men troligtvis hafva dessa gäss,
1 Pennant (Thiergesch. d. nördl. Polarländer, 1787, sid. 511) tolkar denna
ovanliga flyttningsriktning på ett alldeles originelt sätt: »Ihre Menge steht
mit ihrer Dummheit in gleichem Verhäitnisse; beydes am grössten unter
allen Gänsearten. Der Instinkt scheint ihnen zu fehlen; denn sie kommen
friiher nach den Miindungen der asiatischen Fliisse als sie daselbst leben
können. Dieses Versehen begehen sie alle Jahre, und mussen daher aucb
alle Jahre, um Futter zu haben, nach Siiden ziehen, und daselbst so lange
bleiben, bis die nördlichen Kusten vom Eise befrevet sind.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
