Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på samma sätt som de anabarska, endast sin flyttningsväg längs
Is-hafvets öar ocli öfvervintra någonstädes uti Stilla hafvets varma
trakter. Hvita gäss hafva sedan urminnes tider uppehållit sig i
kusttrakterna på hela sträckan mellan Jana och Kolyma; här hafva
fångstmännen om sommaren årligen dödat dem i tusental; senare har deras
antal oupphörligt aftagit. Mellan åren 1830 och 1849 fans der ännu
ganska mycket foglar af denna art, men de höllo sig redan uteslutande
till Alasejska tundran. Från år 1850 till 1855 kommo de dit endast
i ringa antal och år 1856 upphörde de alldeles att infinna sig. De
alasejska tunguserna och jukagirerna tro, att denna förändring icke
uppstått deraf, att dessa foglar skulle blifvit alldeles utrotade på
Alasejska tundran, utan deraf att gässen bytt om sommar-vistelseort.
Tunguserna och jukagirerna tro, att de hvita gässen numera, sedan de
lemnat Alasejska tundran, tillbringa sommaren någonstädes på Ishafvets
okända öar.»
Enligt v. Middendorff (Sib. R., IV, 2, sid. 1153, not. 1)
bekräftas dessa uppgifter af senare iakttagare, Chitrowo och
Maydel (1871), hvilka berätta, att i Tschuktsch-landet en vacker
andart (S. spectab.?) äfvensom Ans. hyperboreus om våren flyttar
från öster längs kusten och derefter afviker [till Wrangels land?]
mot NO. Äfven Tretjakow meddelar, att vid Chatanga-vikens
mynning änder om våren komma »från hafvet».
Att Vega-expeditionen fann så få exemplar, kan förklaras
antingen enligt ofvanstående berättelse om artens
försvinnande från nordost-sibiriska tundrorna, eller ock derigenom.
att foglarna redan ostligare än expeditionens vinterstation
af-veko från kusten, vare sig inåt land eller i nordlig riktning
utåt hafvet. (Nelson fann dock ej arten på sibiriska sidan af
Berings sund.)
Artens förhållande på Kamtschatka synes äfven vara föga
utredt. Pallas förklarade den der vara »rarissimus», och
hvarken Dybowski eller Stejneger erhöll den; men
Wos-nessenski (se v. Midd., S. R., IV, 2, sid. 966, not. 4) tyckes
haft en annan erfarenhet. Någonstädes i nordostligaste Asien
måste arten dock häcka talrikare, ty till Japan åtminstone
komma stora flockar till Tokio om vintern (Blak. & Pr. och
Seeb.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
