Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hända öfvervintrade äfven andra sjöfogel-arter fler- eller
fåtaligt (kanske alfogel och Larus glaucus). En enda gång, den 3
november under stark nord-nordostlig storm med snöyra och
köld af 10—12° C., kom en ensam Simorhynchus pusillus
väder-drifven till expeditionen, och samma dag inregistrerades (Vegas
färd, I, sid. 493) såsom något ovanligt, att en mås (Xema
Sabinei?) slog ned på afskrädeshögarne i fartygets grannskap.
Under vintern 1 herskade den strängaste kölden i januari
och februari månader; bistra nog, ehuru något mildare, voro
mars och april, hvarefter maj bildade en öfvergångsperiod.
Den kalla tiden voro stormar vanliga, mest från NO., och
likaså yrväder. Men i följd af bristen på töväder
samman-bakade sig icke den fallande snön, utan dref under
vinterkölden i form af torr, fin yrsnö ohindradt fram längs den
öppna, jemna marken (Vegas färd, I, sid. 467). I närheten af
kusten kunde derför snötäcket öfverhufvud ej blifva djupt,
utan en del kullar och berg stodo här bara hela vintern; och
på strandvallen stucko förra sommarens grässtrån upp genom
det tunna snötäcket. Deremot var slätten med lagunerna
innanför strandvallen höljd af ett tunnare, men jemnt
snötäcke; och först längre inåt land, der marken var ojemn,
bildade sig djupare drifvor.
Under sådana klimatiska och lokala förhållanden kunde
fogelfaunan vintertid icke vara rik. Snarare torde det vara
af nöden att tillse, hvilka vilkor gjorde det öfverhufvud
möjligt, att tre landfogel-arter kunde existera här hela vintern,
nämligen snöripan (Lagopus albus), fjällugglan (Nyctea
scan-diaca) och korpen (Corvus corax).
Snöripan (L. albus) stannar qvar här endast fåtaligt, ty
de flesta flytta längre inåt bergstrakten till dalarne; eller
rättare sagdt tillhöra riporna egentligen dalarne, der de finna
1 Medeltemperatur vid Pitlekaj enligt H. H. Hildebrandsson,
Observations météor. faites par l’exp. de la Véga (Vega-exp. vet. iaktt., I, sid. 573):
Midd. Max. Min.
Oktober månad 1878 ....... ..... — 5°,20 + 0,8 — 20,8
November » , ...... ..... — 16°,58 — 6.3 — 27,2
December » ....... ..... — 22°,80 + 1,2 — 37,1
Januari 1879 ....... ..... — 25°,06 — 4,1 — 46,1
Februari » » ....... + 0,2 — 44,2
Mars » t ....... ..... — 21°, 65 — 4,2 — 39,8
April > > ....... — 4,6 — 38,0
Maj » » ....... + 1,8 — 26,8
Juni » ....... ..... —• 0°,60 + 6,8 — 14,3
Juli i i ....... ..... + 2°,68 +11,5 - 1,0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
