Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antikken og de germanske folk. Hollands og Tysklands litteratur på 1600- og 1700-tallet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klopstock
101
Titelblad med titelkobber til 2. oplag av Klopstocks „Der Messias".
var en nyskapning i tysk poesi og de hadde gitt hans form en
op-høiet stil, men hadde fjernet hans diktning fra det store publikum.
Hans poetiske uttrykksmåte beholdt et „latinsk" preg. Dette kom
til å treffe sammen med en bevegelse over hele Europa, som man
har kalt for den „andre gjenopdagelse" av oldtidens kunst.
Hercu-lanum og Pompeji steg frem av jorden, der kom billedverker av
oldtidsruiner fra Aten, fra Italia og Sydfrankrike, smaken skiftet i
bygningskunsten, rokokkoens behagelige rundinger måtte vike for
oldtidens søiler, rette linjer og klare harmoniske forhold. Og det
blev tyskeren Johann Joachim Winckelmann (1717—1768) som
særlig skulde forkynne den greske billedhuggerkunsts pris. Han kom
efter meget slit i usle forhold til Dresden, den tyske rokokkoby.
Men her var svermeriet for antikken fremme, Winckelmann blev
grepet av det og skrev sine „Tanker om efterligning av de greske
verker i maleri og billedhuggerkunst" (Gedanken über die
Nachah-mung der griechischen Werke in der Mahlerei und Bildhauerkunst),
gav uttrykk for dens ånd i de berømte ord: „edel enfold og stille
storhet". Så fikk han komme til Rom som var hovedsætet for dette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
