Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Formgivningsmetoderna - 10. Gjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järn och stål
10. Gjutning.1
Gjutning såsom formgivningsmetod innebär, att ett material i
flytande tillstånd bibringas en viss form, som bibehålies efter stelnandet.
Det smälta materialet gjutes i formar, vilka äro utförda med
hål-rum av form och dimension, som motsvara det önskade gjutgodset.
Efter stelning i formen uttages det gjutna föremålet, vanligen genom
att formen helt eller delvis raseras.
Inom ramen av järnverkens produktion tillverkas gjutgods av
tackjärn och stål, vilket sker efter likartade principer men med stundom
mycket stora avvikelser i detaljutförandet, beroende på materialens
olika egenskaper.
Gjutformar.
Gjutningen sker i formar av sand, lera eller metall, de senare kallade
kokiller. Det viktigaste materialet är formsanden, som måste vara
plastisk och porös och dessutom ha god bindkraft och eldhärdighet
för att ge gjutformen erforderliga egenskaper. Formsand av lämplig
sammansättning finnes vanligen ej i naturtillstånd utan beredes vid
gjuterierna huvudsakligen av kvartssand och lera.
Formningen sker vanligen efter en trämodell, vars form och
dimensioner överensstämma med det önskade gjutgodset med hänsyn
tagen till materialets krympning vid svalningen. Med hjälp av modell
och formmaterial utarbetas formen antingen för hand eller med
särskilda formmaskiner. För att få ihåligt gods inlägges i formen en
kärna, utförd av en speciell kärnsand, som efter gjutningen kan
kratsas ut.
Metall såsom formmaterial användes dels för masstillverkning av
vissa detaljer, dels för att åstadkomma en hård yta på tackjärnsgods
genom snabbare avkylning (kokillhärdning). Ofta användes
kombinerade formar, varvid metalldelar insättas i en sandform på de ställen
där en hårdare yta önskas.
Tackj ärnsgj u t gods.
Tackjärnet som erhålles från masugnen, kan direkt användas för
gjutning, men vanligen sker en omsmältning av flera tackjärnssorter
tillsammans med skrot av gjutjärn och stål och eventuellt erforderliga
legeringsämnen. Omsmältningen utföres i regel i kupolugn men även
i ugnar av typerna flamugn, degelugn eller elektrougn, som beskrivits
1 Gjuteritekniken behandlas närmare i ett särskilt avsnitt i del II.
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
