Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Formgivningsmetoderna - 10. Gjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formgivningsmetoderna
ovan i samband med färskningsprocesserna. Kupolugnen är en lodrät
schaktugn, där järnet, som skall smältas, kommer i direkt beröring
med bränslet, som vanligen består av koks. Ugnen utgöres av en nitad
plåtmantel, som invändigt är fodrad med eldfast material.
Beskickningen tillföres genom en öppning på ugnens sida, och genom ett
tapphål längst ner vid botten avtappas det smälta järnet. Kupolugnarna
äro vanligen utrustade med botten i form av en eller två fällbara
luckor, varigenom koks- och slaggrester kunna avlägsnas efter slutad
tappning. Den erforderliga blästerluften för koksens förbränning
tillföres liksom vid masugnen genom radiellt placerade formor vid ugnens
nedre del. Det smälta järnet tappas från ugnen först i en skänk, från
vilken sedan gjutningen sker i gjutformarna.
Stålgjutgods.
Ur tillverkningssynpunkt är stål, som avses för gjutning, praktiskt
taget likställt med stål för göttillverkning och framställes också i ugnar
av samtliga de typer, som omnämnts ovan i samband med
götståls-metoderna. Speciellt elektriska ljusbågsugnar användas i allt större
utsträckning genom sina överlägsna möjligheter till kvalitetskontroll
och genom att ugnstypen med fördel kan användas även med relativt
små chargevikter. Liksom vid tackjärnsgjutning tappas alltid stålet
från ugnen i en skänk och därefter från denna i gjutformarna.
Genom att det smälta stålets temperatur är avsevärt högre än gjutjärnets,
ställes större krav på formmaterialets eldhärdighet, och då dessutom
formarna måste konstrueras med speciell hänsyn till stålets större
krympning, innebär gjutningen av stål betydande svårigheter i
jämförelse med tackjärnsgjutning.
4 — Verkstadsboken I.
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
