Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Stålets metallografi - 12. Legeringar och tillståndsdiagram - 13. Kolstålen - 14. Järn-kollegeringarnas tillståndsdiagram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stålets metallografi
legering med sammansättningen L stelnar, utskiljes först <5, vilket
fortgår tills temperaturen sjunkit till linjen EF, där d:s sammansättning
representeras av punkten E och smältans av punkten F. Här inträder
under oförändrad temperatur den peritektiska reaktionen, varvid
smältan reagerar med ö under bildning av y-fas med
sammansättningen G. Då smältan förbrukats fortsätter temperaturen att sjunka,
och ö omvandlas efter hand helt och hållet till y, varvid fasernas
sammansättning följer resp. ED och GD.
Det bör observeras, att alla tillståndsdiagram gälla exakt endast vid
jämvikt. I praktiken uppnås emellertid sällan fullständig jämvikt
vid tillämpning av diagrammen på en legerings tillstånd efter
stelning eller värmebehandling. Till följd av diffusionens tröghet
utjämnas den fasta fasens sammansättning endast ofullständigt vid
stelnandet. Vid omvandling förekommer exempelvis, att reaktionen
under svalning inträder först vid en lägre temperatur, än som anges i
diagrammet, och vid hastig svalning kan omvandlingen i vissa fall helt
utebli. Det kan även förekomma, såsom vid ståls härdning, att
avkyl-ningen åstadkommer en omvandling, som icke existerar i det s. k
stabila tillståndsdiagrammet.
13. Kolstålen.
De tekniska stålen indelas i kolstål och legerade stål. Kolstålen äro
icke rena järn-kollegeringar utan innehålla alltid smärre halter av
vissa legeringsämnen, som dels tillsättas avsiktligt med hänsyn till
framställningssättet, dels tillkommit oavsiktligt genom råvarorna.
Sålunda förekommer normalt i kolstålen upp till c:a 0,35 % kisel, upp
till c:a 0,50% mangan och upp till c:a 0,040 % av vardera fosfor och
svavel. Legeringshalter av denna storleksordning påverka emellertid
ej tillämpningen av järn-kol-diagrammet för kolstålen.
14. Järn-kollegeringarnas tillståndsdiagram.
Järn-kol är det viktigaste av de binära järnsystemen, då ett ståls
egenskaper först och främst bero på kolhalten. Även för studiet av de
legerade stålens omvandlingar bildar alltid järn-koldiagrammet
utgångspunkten. I det järn-koldiagram, som användes för tekniskt bruk (se fig.
31), är den ena komponenten rent järn. Den andra är emellertid icke
rent kol utan den kemiska föreningen järnkarbid, Fe3C, som inom
me-tallografien kallas cementit och innehåller 6,7 % kol. Rent järn
uppträder vid vanlig temperatur i form av a-järn, som kallas ferrit (efter
lati
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
