Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Stålets metallografi - 15. Järn-koldiagrammets praktiska tillämpning - 16. Gjutjärn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järn och stål
tensitisk struktur. Det visar sig emellertid, att omvandlingen i sådana
fall blir ofullständig, och man erhåller rester av austenit i
härdnings-strukturen. Övereutektoida stål härdas därför alltid från temperaturer
strax över linjen SK oberoende av kolhalten.
Kolhalt 0,60 %. Undereutektoidiskt stål.
Stålet upphettas till c:a 800°G. Strukturen består helt av austenit.
Vid långsam svalning börjar ferrit utskiljas, då linjen GS passeras,
medan austenitens sammansättning förskjutes ner mot S, där den
undergår eutektoid omvandling till perlit. Om svalningen sker
tillräckligt hastigt, undertryckes såväl ferrit- som perlitomvandlingen, och
austeniten övergår helt till martensit. Om samma stål endast
upphettas till strax över linjen PS, t. ex. till 740°C, är ännu ej all ferrit
upplöst i den austenitiska grundmassan. Vid härdning omvandlas då
visserligen austeniten till martensit, men den fria ferriten finnes kvar
opåverkad och bildar mjuka partier i det härdade stålet.
Vid stål med lägre kolhalter kan man ej förhindra, att ferrit utskiljes
före martensitomvandlingen, och man når därför slutligen en
kolhalts-gräns, då kolstålen ej längre äro härdbara, genom att
härdningsstruk-turen kommer att innehålla för mycket mjuk ferrit. Man brukar sätta
denna gräns vid 0,35—0,45 % kol.
16. Gjutjärn.
Järn-koldiagrammets högra del med kolhalter över 1,7 °/o har
till-lämpning på gjutjärn. Beroende på kolets förekomstsätt kan
gjutjärnet vara vitt eller grått. I det vita gjutjärnet förekommer kolet liksom
i stål i form av cementit, i det gråa som rent kol i form av grafit.
Gjutjärn för tekniskt bruk är i allmänhet grått, vartill den vanligen höga
kiselhalten bidrager, då kisel befrämjar grafitbildningen. Vitt
gjutjärn erhålles, då kiselhalten är låg och då svalningen sker hastigt,
såsom vid kokillhärdning. Diagrammet, som gäller för vitt gjutjärn, har
som framgår en eutektisk punkt vid C, där gjutjärnet vid 1 145°C
stelnar till ett av austenit och cementit bestående eutektikum, som kallas
ledeburit. Beroende på om gjutjärnets kolhalt är högre eller lägre än
4,3 %, vilket motsvarar den eutektiska punkten, kallas det
övereutek-tiskt eller undereutektiskt. Gjutjärn för tekniskt bruk tillhör alltid den
senare kategorien, och vanligen ligger kolhalten mellan 2,5 och 4 °/o.
Då ett undereutektiskt gjutjärn under svalning passerar linjen BG
börjar austenit att utskiljas med en sammansättning, som motsvarar
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
