Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Stålets metallografi - 16. Gjutjärn - 17. Aducergods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stålets metallografi
temperaturlinjens skärning med JE. Under fortsatt stelning förskjutes
austenitens sammansättning utefter JE till E, medan kvarvarande
smälta förskjutes utefter BC mot C, där stelningen fullbordas under
utskiljning av ledeburit. Vid ytterligare avsvalning minskas kolets
löslighet i austeniten, som framgår av ES, och kolet utskiljes som s. k.
sekundär cementit. Då temperaturen sjunkit till linjen SK omvandlas
austeniten vid S till perlit, och strukturen består sedan av en perlitisk
grundmassa med ledeburiteutektikum och sekundärcementit. Detta
slutresultat enligt diagrammet förutsätter, att gjutjärnet har stelnat vitt.
Som ovan framhållits är emellertid det tekniska gjutjärnet vanligen
grått, och man har då grafit i strukturen i stället för cementit.
Följaktligen får man här ej heller något ledeburiteutektikum, då dess ena
beståndsdel, cementiten, ej kan bildas. Även ferrit ingår som normal
strukturbeståndsdel i grått gjutjärn, vilket delvis kan härledas av att
cementit först bildats i viss utsträckning men senare sönderfallit i
grafit och ferrit. Då gjutjärn vanligen håller höga fosforhalter ingår
dessutom ett fosfideutektikum som en karakteristisk beståndsdel i
strukturen.
17. Aducergods.
Aducergods är en produkt, som först framställes i form av vitt
gjutjärn men därefter genom själva aduceringsprocessen överföres till
mjukt smidbart järn. Aduceringen måste sålunda antingen bortskaffa
större delen av det i form av cementit bundna kolet eller också
överföra det till en viss form av grafit, s. k. temperkol, som icke hindrar
järnets smidbarhet. Beroende på vilken metod som användes, skiljer
man på europeiskt (vitkornigt) och amerikanskt (svartkornigt)
aducergods.
Vid den europeiska metoden, som bygger på att avlägsna kolet,
innebär aduceringen en torrfärskningsprocess, som utföres genom
inpackning och långvarig glödgning i syreavgivande järnmalmspulver.
Härvid inträder en djupgående avkolning, och av den ferritiska
struktu-en som uppstår, får godset en vit brottyta.
Vid den amerikanska metoden är gjutgodset inbäddat i sand eller
omgivet av skyddsgas under glödgningen, varvid oxidering av kolet
förhindras. I stället överföres kolet till grafitbildningar (temperkol)
och vid tillräckligt långsam svalning sönderfaller även perlitens
cementit, så att slutresultatet blir en ferritisk struktur med temperkol,
som ger godset en svartkornig brottyta. I praktiken erhålles alltid
en mer eller mindre framträdande avkolning i ytskiktet.
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
