Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Ståltyper och användningsområden - 38. Sätthärdningsstål - 39. Nitrerstål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järn och stål
ganlegerade sätthärdningsstål, vålla dessa stål vissa svårigheter vid
värmebehandlingen, och då dessutom hållfasthetsvärdena i många fall
ej äro tillfredsställande, tillåtas ännu (1943) krom-nickellegerade stål
av äldre typ, då hållfasthetsfordringarna överstiga 110 kg/mm2 för
exempelvis kugghjul, avsedda för lufthärdning.
Liksom i fråga om Jernkontorets legeringsbesparande
seghärdningsstål ha även de enhetliga beteckningarna för sätthärdningsstålen hos de
flesta tillverkare ersatts av brukens egna kvalitetsbeteckningar, som
framgå av tabell 37.
Tabell 37. Brukens beteckningar på legeringsbesparande
sätthärdningsstål enligt tabell 36.
Jernkontorets beteckning Bofors Brukskoncernen (Fagersta) Hellefors Sandviken Uddeholm [-Wikmans-hyttan-] {+Wikmans- hyttan+}
S 1 R 34 S 1 201 A 3 C 2 MANCRO 3 VH 37
S 2 A NR 45 S 2 A 201 H 3 MC 2 MANCRO 32 VH 38
— NR 47 — 201 J 4 MC 3 MANCRO 4 —
39. Nitrerstål.
Med ett utomordentligt hårt slitstarkt ytskikt i förening med ett segt
hållfast kärnmaterial som utmärkande egenskaper ha nitrerstålen
samma huvudsakliga användningsområden som sätthärdningsstålen.
Upphettar man järn i ammoniakgas, diffunderar ammoniak in i
järnets yta, varvid erhålles en partiell sönderdelning av
ammoniak-gasen i dess beståndsdelar väte och kväve. Vätet diffunderar åter ut
ur järnet, medan kvävet delvis bindes vid järnet såsom järnnitrid. Vid
nitreringstemperaturer under 600°G upptages kvävet av järnet dels i
fast lösning, dels såsom i denna lösning inlagrade nitrider.
Hos olegerat järn uppvisar ett nitrerat ytskikt visserligen en
hårdhetsstegring gentemot kärnan, men genom för stor sprödhet är det
oanvändbart för tekniska ändamål. Genom omfattande
undersökningar har emellertid framkommit, att vissa legerade stål efter
glödg-ning i ammoniakgas vid temperaturer under den eutekloida
omvand-lingspunkten erhålla utomordentligt hög ythårdhet utan att bli
behäftade med någon sprödhet. Genom nitrering uppnås i själva verket den
högsta ythårdhet, som över huvud taget kan erhållas hos stål. Detta i
förening med nitrerskiktets ringa tjocklek gör, att en noggrann
hårdhetsmätning erbjuder vissa svårigheter. Brinellprovet är icke
användbart, då den härdade stålkulan deformeras mot det hårdare nitrerskik-
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
