Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Ståltyper och användningsområden - 39. Nitrerstål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ståltyper och användningsområden
tet. Icke heller Rockwellprovet kan användas, då intrycket tränger för
djupt in, så att mätresultatet påverkas av den mjuka kärnan under
nitrerskiktet. Vanligen fastställes hårdheten enligt Firth- eller
Vickers-metoderna, som arbeta med intryckning av en fin diamantspets under
relativt låg belastning till ett djup av endast några hundradels mm.
Detta är nödvändigt, då nitrerskiktets högsta hårdhet endast når ett
djup av c:a 0,2 mm, som framgår av fig. 45.
Fig. 45. Jämförelse mellan ythårdheterna hos
ett nitrerstål (Bofors AR 67), ett sätthärdat
krom-nickelstål, ett härdat snabbstål och ett
härdat kolstål (C l,ao %).
Strukturen hos det nitrerade ytskiktet övergår liksom hårdheten
gradvis i kärnans struktur och hårdhet, så att någon avskalning av
ytskiktet ej kan förekomma. Ett nitrerat ytskikt är »värmebeständigt»
så tillvida, att hårdheten vid kortvarig upphettning ej börjar avtaga
förrän vid temperaturer över nitreringstemperaturen, c:a 500°C. Detta
är en fördel gentemot sätthärdningsstålen, vilkas inkolade och härdade
ytskikt börjar avtaga i hårdhet redan vid anlöpning till 150—200°G.
En annan fördel framför sätthärdningen är, att föremålen efter
nitrering icke behöva någon hastig avkylning utan få svalna fritt i luft,
varigenom risken för härdsprickor, spänningar och kastningar helt
elimineras.
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
