Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Ståltyper och användningsområden - 43. Rostfria, syrafasta och eldhärdiga stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ståltyper och användningsområden
Även hållfastheten avtager hastigt med stigande temperatur. För att
bibringa stålet eldhärdighet använder man sig av åtskilliga
legerings-kombinationer av sådana ämnen som krom, nickel, molybden, kisel,
volfram, aluminium m. fl., varvid krom nästan alltid ingår som
huvud-legeringsämne. Beständigheten beror på, att en tät och seg kromrik
oxidhinna utbildas på ytan, varvid den underliggande metallen
skyddas mot angrepp. Kisel och aluminium samverka med krom till ökad
eldhärdighet, då dessa ämnen bilda eldfasta oxider. Nickel, molybden
och volfram påverka ej beständigheten nämnvärt men höja däremot
varmhållfastheten väsentligt. Då ett eldhärdigt stål utsättes för
upprepad upphettning och avsvalning, bör det vara fritt från
omvandlingar, vilka annars leda till spänningar och deformationer. Man
väljer därför vanligen sådana legeringskombinationer, som ge ett
ferri-tiskt eller austenitiskt stål.
Till ledning vid bedömande av olika ståltypers beständighet kan
för varje kvalitet angivas en viss skalningstemperatur. Dessa
temperaturer gälla emellertid för luft och därmed jämförbara oxiderande
förbränningsgaser. Om ytterligare kemiska angrepp förekomma,
såsom av olika främmande ämnen i gaserna eller av metall- och
saltsmältor, kan beständigheten bli avsevärt påverkad, och det är
lämpligt att i sådana fall rådgöra med ståltillverkarens laboratorium.
För konstruktionsberäkningar av detaljer, som skola arbeta vid
högre temperaturer, kan man icke använda sig av de
hållfasthetsvärden, som fastställts vid vanlig temperatur, då sträckgränsen vid
c:a 400°C börjar bli obestämd och beroende av belastningshastigheten.
Även om stålet belastas under sträckgränsen vid temperaturer över
c:a 400°C, finner man, att en kontinuerlig krypning kan inträda, som
så småningom leder till brott. För konstruktionsberäkningar
använder man sig därför av den s. k. krypgränsen vid en viss temperatur.
Krypgränsen definieras såsom den spänning i kg/mm2, vid vilken
kryp-ningen så småningom avstannar eller får ett mycket lågt tillåtet värde.
Det bör observeras, att krypgränsbestämningar kunna göras efter olika
normer, som kunna ge något divergerande värden. Tabellerna 47 och
48 upptaga de vanligare typerna av eldhärdiga stål, deras egenskaper
och användning samt beteckningar hos olika tillverkare. Som
framgår är det flera av de tidigare behandlade »rostfria och syrafasta»
kvaliteterna, som finna användning även för detta ändamål.
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
