Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metaller och metallegeringar, av Pehr Lagerhjelm - Nickel och nickellegeringar - 69. Olika slag av nickel och nickellegeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metaller och metallegeringar
valsat material har en avsevärd hårdhet och bör därför icke användas
vid falsning. För dylikt arbete måste man taga mjukglödgad kvalitet.
Det varmvalsade godset har en tunn brun oxidhinna. De vanliga
håll-fasthetsvärdena framgå av tabell 86.
Tabell 86. Hållfasthetsegenskaper hos nickelgods.
Form Sträckgr. kg/mm2 Brottgr. kg/mm2 Förlängn. % Brinellh. kg/mm2
Gjutet 17,5 45 25 90
Valsat och glödgat 17,5 49 40 85
Varm valsat 22 59 35 130
Hård valsat 65 90 — 150
De värden, som uppnås vid varmbearbetning, äro mycket beroende
av arbetstemperaturen. Slaghållfastheten är god, även vid mycket låga
temperaturer. Hållfasthetsvärdena äro oförändrade upp till 400° G men
sjunka sedan till i runt tal 7 a vid 800° G. Som konstruktionsmaterial
är nickel en förnämlig metall men relativt dyr.
Nickel är svår att svarva och fräsa. Hastigheterna vid svarvning äro
så låga som 15—20 m/min, och frivinkeln på stålet måste vara liten,
för att eggen skall få ett gott stöd. Kalldraget material är lättast att
bearbeta. Svetsning, mjuk- och hårdlödning äro lätta att utföra. Vid
gassvetsning bör man ha lätt reducerande låga. Som svetsstav har man
Monel-tråd vid förbindning av nickel och järn samt nickeltråd vid
nickel mot nickel.
Nickel är korrosionsfast mot luft och alla vatten men blir matt på
ytan. Det är mycket hållbart mot alkalier men angripes under
oxiderande förhållanden. Metallen är svår att betsa. Den är starkt
magnetisk vid vanlig temperatur men blir omagnetisk vid 340°G.
Remanen-sen är emellertid liten.
Användningen av ren nickel uppgår till endast 15 % av produktionen.
Behållare och rörledningar inom livsmedels- och den kemiska
industrien torde representera den största kvantiteten. Dessutom förbrukas
en del för apparater, radiorör och för plätering av järnplåt.
Som legeringsmetall är däremot nickel av allra största betydelse.
Nästan alla rostfria och värmebeständiga stål hålla avsevärda
kvantiteter nickel, och vidare finns ett stort antal andra legeringar, såsom
kromnickel, kopparnickel, nysilver. Förbrukningen till förnickling är
ungefär 10 %. Nickelhalten hos järnfria legeringar varierar från
nästan 100% till ett par %. Legeringarna kunna göras härdbara genom
tillsats av aluminium, kisel eller beryllium, och man uppnår då
synner
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
