- Project Runeberg -  Verkstadsboken : teknisk handbok för verkstadsindustrien / I /
215

(1943-1944) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metaller och metallegeringar, av Pehr Lagerhjelm - Lagermetaller - 84. Olika slag av lagermetaller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lagermetaller

lod använder man antingen vanligt tennlod eller ett tennlod, som
håller 5—10 °/o zink, eller också ett lod av 72 °/o kadmium och 28 °/o zink.
Härigenom fordrar den amerikanska legeringen icke så mycket
härdande beståndsdelar som den tyska. Betydelsen av tenn och kvicksilver
i legeringen är icke utredd. De härdande elementen äro natrium och
litium, medan kalcium är tillsatt för att få en struktur av hårda
kristaller i grundmassan. Skadliga föroreningar äro vismut och antimon,
vilka vid smältning reagera med de härdande ämnena och därigenom
orsaka förluster. Magnesium anses öka risken för korrosion.

Framställningen av legeringarna är förenad med stora svårigheter
på grund av de metallförluster, som uppstå vid tillsats av
legeringsämnena. Även smältning och gjutning äro väsentligt besvärligare än
vid de vanliga vitmetallerna. Detta beror på den högre smältpunkten
och därpå, att kalcium-blyföreningar lätt segra ut och stiga upp till
ytan, om temperaturen hålles för låg. Blir värmen för hög, uppstår
en stor avbränna. Denna motverkas, om badets yta hålles täckt med
absolut torra träkol och genom en tillsats av 0,2 % aluminium.
Stel-ningsintervallet ligger mellan 300 och 420°C och gjut temperaturen
mellan 500 och 550°C. Legeringen tål väl vid upprepad omsmältning,
varför grövre skrot åter kan användas. Krympningen är stor, c:a 0,7 %,
och lagerskålarna måste därför vara förvärmda till minst 250°C.

Hårdheten hos blyet höjes av obetydliga mängder litium till 16
Brinell och av 0,8 % natrium till 30 Brinell vid rumstemperatur. Vid
200°C är hårdheten 12 enheter. Efter gjutningen måste lagren ligga 3—6
dygn, innan hårdheten nått sitt högsta värde. Den minskar, om
lagren under längre tid värmas till 60° G eller mera men är ändå hög,
jämförd med vitmetallernas. Slitstyrkan är endast hälften av dessas, men

Tabell 97. Sammansättning hos kadmiumlagermetaller.

Cd Cu | Ag Ni

i 7 i ~ i

Leg. 1 ..... 97,5 2 0,5 , —

» 2 ....... 97,6 0,2 2,2 —

» 3......... 98,7—|—I 1,3

större olikheter i glidegenskaper föreligga ej. Däremot äro
legeringarna känsliga för stötar och äro ej lämpliga för stora hastigheter. Vid
låga hastigheter tåla de mycket hög belastning, t. ex. 300 kg/cm2 vid
4 m/sek. Den höga smältpunkten och hårdheten göra lagren mindre
känsliga för varmgång, och de äro så lätta att köra in, att man icke
behöver maskinbearbeta dem efter gjutningen. De ha i stor
utsträckning använts för järnvägsvagnar och andra grövre lager.

215

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:51:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verkstad44/1/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free