- Project Runeberg -  Verkstadsboken : teknisk handbok för verkstadsindustrien / I /
217

(1943-1944) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metaller och metallegeringar, av Pehr Lagerhjelm - Lagermetaller - 84. Olika slag av lagermetaller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lagermetaller

visa emellertid dåliga egenskaper vid inkörning och torrgång samt
kräva en god smörjning och hårda axeltappar.

Tennbronslager framställda genom gjutning hålla från 12 till 20%
tenn med fosforhalter upp till 0,7 %. En av de vanligaste legeringarna
håller 14 % tenn. Samtliga framställas genom sand- eller
centrifugal-gjutning. Hållfasthetsvärdena bli väsentligt högre och materialets
struktur lämpligare vid den senare metoden. Lagerbrons med 20 % tenn
blir mycket hård men samtidigt spröd och användes endast vid
statisk belastning, t. ex. i glidplattor. Bronsernas struktur är något
in-homogen beroende på utsegringar. Strukturen har dock mindre
betydelse för lageregenskaperna vid så hårt material som brons. Någon
nämnvärd justering av lagret genom nötning kan ej komma ifråga.

Dragna bronsrör med 7—9 % tenn och 0,2—0,7 % fosfor användas
mycket för lager med mindre diametrar. Hårdheten kan variera från
80—200 Brinell genom lämpligt vald kallbearbetning och glödgning.

Utav rödgodslegeringarna användas i England och U. S. A. endast
en för lager, nämligen »Gun-metal» med 10% tenn och 2% zink. I
Tyskland äro rödgodslager till största delen ersatta av billigare
lagermaterial. Den enda legering, som där har någon större spridning, är
Rg 5, med 5 % tenn, 7 % zink och 3 % bly, och då endast i
centri-fugalgjuten form.

Blybronslager äro utmärkta vid stora belastningar och
slagpå-känningar, ha goda inkörningsegenskaper och äro till en viss grad
självsmörjande. Legeringarna äro av två typer, dels sådana som
endast användas fastgjutna vid lagerskålar av järn, och dels sådana som
även användas för helgjutna lager. De förra hålla 15, 25 eller 35 %
bly med högst 2 % andra tillsatser, som tenn eller nickel. Den andra
gruppen håller, förutom bly, en avsevärd halt tenn och är speciellt
lämplig vid slagpåkänningar. Enligt tyska normer äro blyhalterna 5,
13 och 20 % vid samtidiga tennhalter 10, 8 och 7 %. Vid stelningen
utkristalliserar först ett nät av koppar, vars maskor sedan utfyllas av
bly. Tennhalten ökar lagrens hårdhet, och samma verkan ha mindre
mängder nickel eller mangan. För att ersätta en vitmetall med hög
tennhalt bör man använda en legering med 24—30 % bly på
lagerskålar av järn. Vid 2003 G är hårdheten hos denna blybrons dubbelt
så hög som babbitsens. För framställningen användes uteslutande
cen-trifugalgjutning, och arbetet måste utföras med yttersta omsorg.

Sintrade lager metaller.

På de senare åren ha porösa, sintrade lagerbussningar och
glidkroppar kommit till ökad användning. Utgångsmaterialet är en
bland

217

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:51:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verkstad44/1/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free