Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metaller och metallegeringar, av Pehr Lagerhjelm - Aluminiumlegeringar - 93. Bearbetning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metaller och metallegeringar
för så vitt maskinerna tåla ökad belastning. Man spar mycken tid
med hårdmetallverktyg genom minskad verktygsslipning och
inställning och erhåller dessutom en bättre yta samt kan arbeta med mindre
toleranser. Vid hårdmetallverktyg får man arbeta med mindre
spån-vinklar än med stålverktyg. Matningen måste hållas vid ett lågt värde
för att hindra brott av hårdmetallen. Vid fräsning bör frivinkel ej vara
över 3—4°.
Tabell 106. Data vid bearbetning av aluminiumlegeringar med
hårdmetall- och diamantverktyg.
Skärhast, m/min Matning mm/varv Spånvinkel [-Släppnings-vinkel-] {+Släppnings- vinkel+}
Svarvning: Renaluminium 1 500 1,2 35—40° 8-10°
Hårda Al-leg 300 1,0 10-20° 6— 8°
Silumin 100 0,8 12—18° 6°
Borrning: Renaluminium 400 0,15 20°
Hårda Al-leg 200 0,12 12° —
Silumin 150 0,1 10° —
Med diamantverktyg: Svarvning 200—600 max. 0,1 0° 10°
Med diamantverktyg kan man använda nästan obegränsade
skärhas-tigheter och erhåller vid liten matning glänsande ytor.
Diamantverktyg komma till användning för polersDilt, speciellt för kiselhaltiga
legeringar och kolvlegeringar. Den vanligaste stålslipningen är i
facettform. Sidvinkeln bör vara 1—2°. Verktygen måste noga ansättas på
mitten för att förhindra eggskador.
Hopfogning.
För lättmetall använder man liksom för andra metaller falsning,
skruvning, nitning, svetsning och lödning. Skillnaden mot andra
material ligger i korrosionsegenskaperna och däri, alt aluminiumlegeringar
i regel äro hårdvalsade eller härdade före sammanfogningen.
Håll-fasthetsminskningen vid uppvärmning gör vidare, att svetsning är
mindre vanlig än nitning.
Falsning. För falsning äro endast de mjukare kvaliteterna, såsom
ren-alumimum, Al-Mn och Al-Mg-Mn, lämpliga. Al-Cu-Mg och Al-Mg-Si
böra endast falsas i mjukglödgat tillstånd. Bockningsradien vid plåt
upp till 1 mm tjocklek bör vara 1—2 ggr plåttjockleken och vid
tjockare plåt 2—4 ggr så stor.
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
