Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metaller och metallegeringar, av Pehr Lagerhjelm - Aluminiumlegeringar - 93. Bearbetning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metaller och metallegeringar
Gassvetsning. Fogarna vid gassvetsning utföras som stumfogar vid
plåttjocklek upp till 3 mm, som V-fogar (avfasade plåtkanter) vid
tjocklekar 3—10 mm och som x-fogar vid större tjocklek. För att
få genomgående svets måste man ha ett spel mellan plåtarna, som
är ungefär lika med plåttjockleken, dock högst 5 mm. Som
flussme-del användas fluoridhaltiga saltblandningar med låg smältpunkt och
låg yttension. Flusset löser aluminiumoxid och breder ut sig över
svetsen, som skyddas för luftens inverkan. Efter svetsningen måste
man noga avlägsna flussresten för att undvika korrosion. Bäst är att
tvätta fogen med 10 °/o-ig salpetersyrelösning och att sedan spola med
varmt vatten. Som svetstråd har man Al-legeringar av samma
material som i plåten, eller hållande kisel eller magnesium. Svetslågan
bör vara neutral och litet reducerande. Vid svetsningen inverkar
lättmetallens goda värmeledningsförmåga på samma sätt som vid
svetsning av koppar. Skarvarna böra helst förvärmas till 300° C, och
svetsningen bör utföras på ett värmeisolerande underlag, t. ex. tegel eller
asbest. Förvärmningen tjänar även som skydd mot sprickbildning. En
van svetsare kan använda sig av samma brännarestorlekar som vid
svetsning av järn, trots det större värmebehovet. Sedan svetsen är
gjord, bör den få svalna långsamt. Kallhamring av fogen kan med
fördel göras vid renaluminium och mjuka legeringar men bör helst
utelämnas vid hårdare legeringar. Tunna trådar kunna stumsvetsas
med biåslampa. Svetsfogarna erhålla en hållfasthet, som motsvarar
mjukglödgat material, men sträckgräns och förlängning äro lägre.
Elektrisk svetsning. Även vid ljusbågssvetsning måste man använda
fluss. Svetsning med kolstav användes mest för att laga gjutgods och
med klädda metallelektroder för tunnare plåt.
Motståndssvetsning ulföres utan flussmedel. Fogytorna befrias på
förhand från det naturliga oxidöverdraget och pressas ihop, varpå
strömmen slutes. Vid massfabrikation behöver man specialbyggda
svetsmaskiner, som kunna giva hög strömstyrka och reglerbart tryck.
Punktsvetsning användes med fördel ofta i stället för nitning vid
hopfogning av plåt upp till 3 mm tjocklek. Söm svetsning utföres vid
aluminium som ett pärlband av svetspunkter och ej som en jämnt
löpande sträng. Stumsvetsning kan tillämpas som för andra metaller.
Hållfastheten hos elektriskt svetsade fogar kan väl tävla med styrkan
hos nitförband.
236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
