Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diverse material - Färger, lacker och fernissor, av Paul Nylén - 113. Allmänt - 114. Linolja och andra torkande oljor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diverse material
Av de ovan nämnda fem komponenterna är bindemedlet —
alternativt bindemedel och mjukningsmedel — det viktigaste och saknas
aldrig i en fabriksmässigt tillverkad färg. Bindemedlets natur är i
själva verket utslagsgivande för färgproduktens typ och egenskaper.
Av denna anledning grupperas och benämnes färgerna lämpligen
efter bindemedlets beskaffenhet, se tab. 123.
114. Linolja och andra torkande oljor.
En oljefärg kännetecknas därav, att den som bindemedel
huvudsakligen innehåller en torkande olja eller en blandning av torkande oljor.
Dessutom håller den alltid pigment, blandat (rivet) med bindemedlet.
1 vissa fall kan också oljefärgen för erhållande av en lämplig
konsistens vara försatt med något spädningsmedel, här i landet vanligen
terpentin.
Med en torkande olja menas en sådan olja, som i luften under
syreupptagning övergår till en sammanhängande, mer eller mindre hård
men samtidigt elastisk, i vanliga lösningsmedel olöslig produkt.
Torkande oljor äro bl. a. linolja, kinesisk träolja, perillaolja, oiticicaolja,
vissa fiskoljor (tran), vallmofröolja, sojabönolja. De två sistnämnda
torka dock långsamt och ha icke enbart fått någon större användning
som bindemedel. Utom linolja, färgindustriens alltjämt utan jämförelse
viktigaste råvara, har i vårt land endast träoljan varit av någon större
betydelse. Perillaoljan, som erhålles från Ostasien, liknar i stort sett
linoljan och oiticicaoljan (Brasilien) liknar träoljan.
Torkningsförloppet är betingat av arten och mängden av i oljorna
ingående omättade syror. Så t. ex. innehåller linolja stor halt av
li-nolsyra med två isolerade dubbelbindningar och av linolensyra med
tre isolerade dubbelbindningar. Träoljan är rik på en syra med tre
dubbelbindningar i konjugerat läge, och detta betingar denna oljas
säregna torkningsegenskaper.
Linolja ingår till c:a 40 °/o i fröet av oljelinet. Detta odlas
huvudsakligen i Argentina (viktigaste utskeppningshamn la Plata), Främre
Indien (Kalkutta), Baltikum, Rumänien och Nordamerika. De två
förstnämnda länderna svarade före 1939 för 97 % av
världsproduk-tionen. Den odling av oljelin, som under senare år tagits upp i Sverige,
kan endast täcka en bråkdel av landets behov. Under normala tider
förbrukar Sverige c:a 50 000 ton linfrö; c:a 15 000 ton linolja beräknas
åtgå till beredning av färger och lacker, en mindre del användes vid
framställning av linoleum, vaxduk, lack för galoscher etc.
Linoljan utvinnes ur de krossade linfröna medelst pressning med
302
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
