Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diverse material - Smörjmedel, av Nils Frykberg - 122. Oljekvaliteter - 123. Smörjfett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diverse material
Oljor för hydraulisk matning.
På moderna arbetsmaskiner förekommer ofta ett cirkulationssystem
för olja för bordets eller verktygets matning. Ofta användes här
tur-binolja, men även andra specialoljor kunna komma ifråga.
Vilken tjocklek, som skall användas, är beroende på konstruktionen.
Anvisningar härom lämnas dock alltid av maskintillverkaren.
Vanligast äro dock tidigare omnämnda två kvaliteter turbinolja.
123. Smörjfett.
Dessa kunna först och främst uppdelas i rena mineralfett och
blandade fett, såsom konsistensfett m. fl. För vissa specialändamål
användas även rena animaliska fett, såsom talg.
Mineralfett.
Mineralfett användes för kugg-, lin- och gejdersmörjning m. m.
samt i stor utsträckning såsom rostskyddsmedel. En del av dessa
utgöras egentligen av oljor med höga stelningspunkter och högre
visko-siteter än de tjockaste cylinderoljor. Denna typ användes
huvudsakligen som kugg- och linfett. Andra åter utgöras av s. k. råvaselin
eller petrolatum. De kännetecknas av en i regel högre smältpunkt,
c:a 40—50°C, och bli över denna temperatur relativt tunnflytande
oljor. Denna typ användes bl. a. för gejdersmörjning på sågramar.
Dessutom finnas specialkvaliteter, utgörande vissa blandningar.
Blandade fett.
Den stora kvantiteten smörjfett, som förbrukas i landet, utgöres
emellertid av blandade fett, d. v. s. av en förtvålad fet olja,
uppblandad med mineralolja. De kunna uppdelas i två huvudgrupper,
kalk-fett och sodafett.
Kalkfetten innehålla som namnet anger en kalktvål, och
dropppunkten för dessa fett överstiger i regel ej 100°G. De ha en mjuk,
smidig konsistens påminnande om smör. Även om droppunkten ligger
mellan 80 och 100° C böra de ej användas vid lagertemperaturer över
50 å 60°C.
För högre lagertemperaturer böra sodafett användas. Dessa kunna
ha droppunkter överstigande 200°G. Sodafetten ha olika konsistens,
dels liknande kalkfetten, dels fibriga och slutligen fasta i blockform.
Anmärkas bör, att även de styvaste kalkfetten ibland förekomma i
blockform.
330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
