Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Materialprovning, av Ulf Boye och Lennart Pehrson - Mekanisk materialprovning - 128. Teknologiska prov - 129. Mekaniska prov i provningsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Materialprovning
är mycket svår att urskilja med blotta ögat och i de flesta fall
ingalunda sammanfaller med årsringarnas ränder, är det enklaste sättet
att utröna denna att klyva virket med en trubbig kil, varvid träets
klyvningsriktning utgör fiberriktningen. Många gånger önskar man
emellertid icke spoliera materialet genom att klyva det. Man
använder sig då i stället av ett lättflytande bläck (vanligt bläck utspätt med
lika mängd vatten eller ännu bättre sprit), som anbringas med en
vanlig bläckpenna e. d. Den riktning, i vilken bläcket sprider sig,
utgör fiberriktningen.
129. Mekaniska prov i provningsmaskiner.
Alla kroppar, som utsättas för en påkänning i form av en kraft i
ena eller andra riktningen, undergå en formförändring, stor eller
liten, beroende på materialets egenskaper och kraftens storlek.
Formförändringen kan vara av två slag, elastisk eller plastisk. Den
elastiska formförändringen är av fjädrande natur och försvinner, sedan
påkänningen eller kraften avlägsnats. I de flesta fall försvinner den
praktiskt taget samtidigt med kraften, men i vissa fall kan den till en
mindre del stå kvar även länge efter det kraften upphört att verka
för att först så småningom försvinna, s. k. elastisk återverkan.
Den plastiska formförändringen är varaktig till sin natur och
utgör den kvarstående formförändring, som icke återgår, efter det att
påkänningen eller kraften upphört att verka. Exempel på elastisk
formförändring ger en gummisnodd, som tänjes ut och som, sedan
kraften upphört, återtager sin ursprungliga form, under det att den
plastiska formförändringen exemplifieras av ett stycke lera, som
utplattas av ett tryck och som, sedan tryckkraften avlägsnats,
bibehåller sin platta form
I regel äro formförändringar genom relativt små krafter enbart
elastiska och de, som åstadkommas av större krafter, samtidigt både
elastiska och plastiska. Även för det ovan valda exemplet på plastisk
formförändring gäller det, att om kraften väljes tillräckligt liten, blir
lerklumpens formförändring endast elastisk. Efier det att kraften
borttagits, kommer lerklumpen att återtaga sin ursprungliga form.
Vid en större tryckkraft, vilket förutsatts i exemplet, kommer
emellertid lerklumpen att formförändras plastiskt. Samtidigt som den
plastiska formförändringen sker, försiggår även en betydligt mindre
elastisk formförändring, som vid kraftens borttagande åter
försvinner, d. v. s. lerklumpen fjädrar tillbaka ett obetydligt stycke.
Sambandet mellan dessa faktorer, nämligen kraften, den elastiska
346
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
