Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Materialprovning, av Ulf Boye och Lennart Pehrson - Mekanisk materialprovning - 129. Mekaniska prov i provningsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Materialprovning
inspänningsanordningen hos en dragprovmaskin med ramen fäst i
den andra inspänningsanordningen. Vid dragning rives tungan ut ur
tyget och blir allt längre. Den minsta kraft, för vilken tyget rives,
di-viderad med 2 (tungans båda kanter), utgör rivningshållfastheten.
Rispning sprov.
Flera olika prov användas för att bestämma styrkan hos en
färgyta. Man kan t. ex. använda en dragprovstav av plåt och undersöka,
vid vilken förlängning färgen flagar av. Man kan även utföra
bock-ningsprov eller erichsénprov på en målad plåt för att bestämma
färgens hållbarhet. Ett mera absolut sätt att bestämma en färgytas
hårdhet och vidhäftningsförmåga är det s. k. rispningsprovet. Detta
ut-föres i en apparat, vilken lätt kan tillverkas av vem som helst. På
undersidan av en trästång, i ena änden lagrad på en tapp, insättes ett
stålstift, exempelvis ett grammofonstift, vilket avslipats till en
kulspets med 1 mm diameter. Provet tillgår på så sätt, att den målade
plåten lägges under stiftet, och ovanpå trästången, rätt över stiftet,
placeras en viss vikt. Genom att föra plåten fram och tillbaka och hela
tiden öka belastningen på stiftet erhålles till slut en repa i färgen. Den
last, som förmår rispa färgytan, eller den last, som förmår helt rispa
igenom färgytan, bestämmes. Provets resultat är givetvis beroende
av färgytans tjocklek och torktiden.
Slagprov.
Slagprovet tillgår i princip så, att en pendel, vanligen försedd med
en något rundad slagegg, lyftes till visst läge, varefter den får falla
och i sitt nedersta läge slå till en provstav, som upplagts eller inspänts
i pendelns väg. Då pendeln lyftes, utföres ett arbete, som magasineras
i form av lägesenergi hos pendeln. Får pendeln falla utan motstånd,
kommer den att passera vertikalläget och göra i det närmaste lika
stort utslag åt andra hållet. Lagerfriktion och luftmotstånd
åstadkomma givetvis den minskning, som iakttages i utslaget. Låter man
nu pendeln slå av ett provstycke, åtgår härför en viss del av pendelns
energiinnehåll. Resultatet blir, att pendelns utslag minskar med visst
belopp. Denna minskning i pendelns utslag uppmätes, och med
ledning därav beräknas slagarbetet per ytenhet av tvärsnittet på det
avslagna provet. Detta slagarbete är ett mått på slagsegheten hos
materialet uttryckt i kgm/cm2.
Den i Sverige mest använda pendelhammaren är Charpypendeln,
se fig. 103. Denna består av en pendel, som vid sitt fall bibringas en
364
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
