Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Materialprovning, av Ulf Boye och Lennart Pehrson - Mekanisk materialprovning - 130. Felsökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Materialprovning
i materialet betingade kontrastverkan på film eller lysskärm. För att
få skarpa och tydliga bilder användes därför så låg anodspänning som
möjligt, medan strömstyrkan tages så stor, som konstruktionen av
rör och apparater tillåter. För att erhålla en kontroll på bildskärpan
medfotograferas i allmänhet en s. k. trådskala, fig. 112. Den finaste
på filmen synliga tråden utgör ett mått på skärpan. Standardiserade
trådskalor finnas för olika material och godstjocklekar.
Fig. 112. Röntgenbild av en
standardiserad trådskala (Fe 1) för 0-30 mm
stål. Tråddiametern 0,io, 0,i2, 0,i5,
0,20, 0,26, 0,35, 0,45 mm.
Inom gjuteritekniken användes röntgen företrädesvis för provning
av färdiga gjutgodsdetaljer, innan dessa underkastas bearbetning.
Härigenom kunna bearbetningskostnader på undermåliga detaljer
undvikas. Speciellt gäller detta, om materialfelen äro betingade av fel i
gjutnings- och formningsmetoderna. Om dimensionerna äro sådana,
att bildskärpan blir alltför liten, eller om ytfel försvåra en riktig
tydning av röntgenbilden, måste emellertid provningen förläggas till den
Fig. 113. Pressgjuten detalj av aluminium. Vänstra
detaljen med luftblåsor, den högra felfri.
376
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
