Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggande vetenskaper, av Olof Lodén - Hållfasthetslära - 158. Böjning - 159. Skjuvspänningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hållfasthetslära
Formförändring vid böjd balk bestämmes genom beräkning av dess
nedböjning f, se figurerna i tabell 147. Formler för beräkning av f
äro för de olika belastningsfallen angivna i fjärde kolumnen av
tabellen. Nedböjning får icke överstiga följande värden, gällande för
valsat stål:
Husbyggnader: f c 1/400 av spännvidden.
Vägbroar: f< 1/600 » » , då denna är < 10 m.
f < 1/800 » * , » » » > 20 m.
Vid gatu- och järnvägsbroar med spännvidd < 5 m måste f vara
mindre än 1/600 och vid spännvidd > 15 m mindre än 1/1000 av
spännvidden. För mellanliggande spännvidder erhålles max. tillåtna
nedböjningen genom rätlinig proportionering. För traversbalkar bör
nedböjningen icke överstiga 1/600 vid spännvidder upp till 8 m och
vid större spännvidder vara mindre än 1/1000.
Exempel: En bjälklagsbalk med spännvidd 5 m uppbär en jämnt fördelad
belastning av 4 000 kg (q = 800 kg/m). Max. tillåten påkänning = 1 000 kg/cm2. En-
Q-l 4 000-500
ligt tabell 147 blir max. böjningsmomentet M= —~––––––- = 250 000 kgcm
o o
M 250 000
och erforderliga motståndsmomentet IV = - — ~= 250 cm’. En Z-balk, NP
5QP
22 med IV = 278 cm3 och 7= 3 060 cm4 väljes. Nedböjningen /= ggp.£ 7/ —
5-4 000(500)3 „ . 500
= 384-2 100 ÖOÖAoÖÖ = Cm’ MaX’ l,llalna nedb°JnlnSen = 4ÖÖ = 1155 cm’ och
balken NP 22 kan alltså användas.
Exempel-. Se fig. 141 a Antag Px = 2 ton, P.2 — 3 ton, P3 = 0, = 1,8 m, a2 = 3,5
m, avståndet mellan upplagen A och B är 6 m. Beräkna reaktionstryck och max.
moment.
Æ,-6 = 2-1,8 +3-3,5; «2 = 2,35 ton; = 2 + 3 — 2,35 = 2,65 ton.
Max. moment uppträder under P2, där T ändrar tecken.
M = 2,65-3,5 — 2 (3,5 — 1,8) = 9,275 — 3,400 = 5,875 tonmeter.
159. Skjuvspänningar.
Den i art. 158 omnämnda avskärningskraften T ger upphov till
skjuvspänningar c i sektionens plan och samtidigt i mot sektionen
vinkel-räta plan, se fig. 143. I en rektangulär balk med arean A cm2 (å ■ h)
uppstår den största skjuvpåkänningen i neutrala skiktet och utgör där
3T
r = — kg/cm2. I en balk av I-sektion
upp-står största skjuvpåkänningen i balklivet
och är där
T- S
Fig. 143.
441
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
