Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mätteknik - av Ivar Weibull - 185. Några metoder för mätning av mekaniskt tryck på elektrisk väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mätteknik
2. Svävningsförfarandet. Två högfrekventa kretsar, av vilka den
ena svänger med konstant frekvens och den andra med en nära lika
stor men av mätkondensatorns kapacitet beroende frekvens, äro löst
kopplade till en tredje krets, som då svänger med en frekvens =
skillnaden mellan de båda höga frekvenserna. Denna differensfrekvens,
»svävningston», ändrar sig med mätkondensatorns kapacitet och är
således ett mått på det verkande trycket.
3. Bryggmetoden, fig. 209. Mätkapaciteten Cx ingår parallellt med
en kondensator C2 i en brygga, vars diagonalström likriktas på samma
sätt som vid resonansmetoden.
Induktiva metoden.
Metodens grundprincip framgår av fig. 210 och 211.
Ankaret till spolen S är fäst i två fjädrar Fx och F2. Under inverkan
av kraften P minskas luftgapet ö mellan ankaret och kärnan i
spolen S. Spolens induktans ökar då, och växelströmmen genom
densamma minskar exempelvis enligt fig. 211.
Fig. 210—211. Princip för induktiv tryckmätning.
Denna enkla anordning är emellertid ganska okänslig och alltför
beroende av frekvensen hos växelströmmen samt av
spänningsvariationer hos strömkällan. Ett flertal olika kopplingar för att eliminera
dessa olägenheter har därför framkommit. Som exempel skall här
Askanias induktiva töjningsmätare beskrivas. Denna är visserligen
närmast avsedd för att bestämma töjningar i maskindelar under gång,
men principen är fullt användbar även för kraftmätning. Av de
uppmätta töjningarna kan man ju för övrigt även sluta sig till de i
maskindelen ifråga rådande spänningarna och de på densamma verkande
krafterna.
Fig. 212 visar en principskiss över töjningsmätaren.
Primärlind-ningarna c på elektromagneterna a och b, vilka äro fullkomligt lika,
matas med 10 000 perioders växelström från en gemensam strömkälla.
521
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
