Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mätteknik - av Ivar Weibull - 187. Temperaturmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mätteknik
Som framgår av fig. 242 koncentrerar objektivet a strålningen på
termoelementet c, vilket uppvärmes och ger ett utslag på den känsliga
millivoltmetern, som är graderad direkt i °C. Medelst okularet e kan
man samtidigt betrakta mätobjektet och inställa ardometern så, att
det svärtade platinablad, som mottager strålningen och på vilket
termoelementets lödställen äro anbragta, blir riktigt inställt i
förhållande till strålningskällan. Vid betraktande av alltför ljusistarka objekt
inskjuter man ett rökglas d framför okularet.
Fig. 242. Principskiss till »Ardometer».
Liksom delstrålningspyrometrarna ange totalstrålningspyrometrarna
mätobjektets svarta temperatur, vilken således är lägre än den
verkliga. Korrektionerna äro betydligt större vid de senare, vilket
framgår av nedanstående tabell 170.
Tabell 170. Den verkliga och den svarta temperaturen för olika
material vid observation i det fria med en totalstrålningspyrometer.
Svart temp. °C Verklig temperatur °C
Smält järn Järnoxid Nickeloxid
600 630 710
700 — 735 800
800 1200 840 895
900 1340 945 985
1000 1475 1050 1075
1100 1610 1155 1165
1200 1750 1260 1255
Liksom vid »pyropto» bör man vid ardometern och andra enligt
samma princip byggda instrument sträva efter att mäta strålningen
541
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
