Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enkla maskinelement - Axlar, lager, kopplingar, remmar m. m., av Olof Lodén - 223. Stållinor - 224. Hamplinor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enkla maskinelement
digt utfyller alla mellanrum mellan linparterna. Vid ett utförande enl.
fig. 359 kan det vara svårt att kontrollera, att så är fallet. Det har
därför blivit allt vanligare att sprida isär linans alla trådar och gjuta
fast dessa raka. John A. Roebling’s Sons Company förordar därvid
följande tillvägagångssätt, som visas i fig. 360.
Linan najas på tre ställen, det yttersta på ett avstånd från linänden,
som är lika med linhinkens längd. Hampkärnan avskäres och
parterna böjas isär (1). Lintrådarna i parterna skiljas åt och rätas ut (2).
Trådarna göras rena med fotogen och torkas torra. De doppas sedan
till % av avståndet till första najningen i 50 °/o saltsyra. (Starkare
syra får ej användas, och den får ej beröra andra delar av linan.)
Trådarna hållas neddoppade, tills de äro fullt rena, varefter de torkas
torra.
Trådarna bindas samman (3) och trädas in i linhinken, varefter de
åter böjas isär och fördelas likformigt och med ändarna i jämnhöjd
med överkanten (4). Vid linhinkens spets tätas kring linan med
eldfast lera e. d.
För fastgjutning (5) rekommenderas smält zink av god
beskaffenhet, upphettad till högst 450°C. Prov i Sverige ha även givit goda
resultat med en legering av 90 % bly och 10 % antimon. Najningen
närmast linhinken bibehålies medan de två andra borttagas.
Lintrummor och linhjul.
Dessa utföras vanligen av gjutjärn och förses med svarvade spår
för linorna. För att minska linslitaget skola spåren vara
slätsvarva-de och ha en form, som så nära som möjligt överensstämmer med
linans form. Spårets radie bör vara mellan 0,52 d och 0,55 d, där d
betecknar linans diameter.
224. Hamplinor.
Den tillåtna belastningen på en god hamplina med diameter d cm
kan sättas till Q = 80 d2, motsvarande c:a åttafaldig säkerhet.
Impregnerad lina har lägre hållfasthet. Bärförmågan nedsättes avsevärt, om
fin sand, kalkdamm e. d. trängt in i linan.
Stroppar, som användas för att fastgöra gods vid lyftkrokar, skola
vara utförda av prima, ren hampa. De böra vara oimpregnerade och
ha en brotthållfasthet av 750 till 1 000 kg/cm2.
644
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
