Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enkla maskinelement - Kugghjul, av Olof Lodén - 229. Kuggens form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enkla maskinelement
229. Kuggens form.
Kuggformen definieras genom flanklinjen och kug g pr of ilen.
Flanklinjen är därvid den tänkta skärningen mellan kuggens flanksida, se
fig. 382, och delningscylindern. Med avseende på flanklinjens form
skiljer man mellan raka, sneda, pil- och cirkelbågskuggar etc., se
fig. 383.
Fig. 382. Kuggens huvudmått.
Kuggdelning t utgör avståndet mellan motsvarande punkter på två
närliggande kuggar, mätt längs bågen av delningscirkeln.
Delnings-cirkelns diameter d blir
d = —
(18)
För att få en enkel geometrisk framställning av kuggarnas
ingrepps-förhållanden låter man för de vanligaste kuggformerna, normalkuggar,
delningscirklarna sammanfalla med rullningscirklarna. Så utförda
kugghjul benämnas nollhjul.
Delningen t väljes så, att den blir lika produkten av ett enkelt tal
och a. Man sätter sålunda t = m’n, där m benämnes kuggmodulen.
Därigenom erhållas delningsdiametrarna och axelavståndet i enkla
sif-fermått. Modulen är standardiserad enligt tab. 229, sid. 671. Det måste
observeras, att m • n ger t i mm. Uttryckes t i cm blir m • n = 10 t.
Kuggprofilen begränsas utvändigt av toppcirkeln och invändigt av
fotcirkeln, se fig. 382. Kuggprofilen bestämmes av delningen t och
flankprofilens form. Den senare kan vara godtycklig, ty mot varje
sådan profil kan en motprofil konstrueras. Av praktiska skäl väljes
dock mest evolventprofil samt någon gång cykloidprofil.
660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
