Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spånavskiljande formgivning, av Einar Wiberg - Maskinbearbetningsmetoder - 9, Borrning, försänkning och brotschning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maskinbearbetning
Det skärarbete, som utföres, är beroende dels av borrens form och
material och dels av borrmaskinens kapacitet. Inom metallindustrien
bearbetas i allmänhet följande material: gjutjärn, aducer- och
stål-gjutgods, smidesjärn, stål, mässing, rödgods, brons, koppar och alla
lättmetaller ävenså konststoff, såsom bakelit o. d., samt några
stenmaterial, såsom marmor och skiffer.
Materialens mekaniska egenskaper, i synnerhet deras hållfasthet,
hårdhet och förlängning, äro de faktorer, som bestämma om
materialet kan bearbetas eller icke. Fördenskull måste vid konstruktion och
val av borrverktyg och maskiner särskild hänsyn tagas till
materialets bearbetbarhet.
Spiralborrar.
Spiralborren är det mest använda verktyget för borrning och är att
föredraga framför andra borrverktyg, emedan dess konstruktion är
sådan, att skäreggen alltid har samma eggvinkel. Den behöver således
ej omarbetas, då den skärpes, utan det är tillräckligt att endast
bort-slipa den del, som blivit sliten eller skadad. Likaledes är diametern
så gott som oförändrad utefter borrens hela längd.
Spiralborrar tillverkas antingen med cylindriskt eller med koniskt
skaft och i så fall med Morse-kona. Borrens diameter minskar något
mot skaftet. Diameterminskningen är ungefär 0,1 mm per 100 mm
längd.
Spårens spiralvinkel1 a är för spiralborrar
vanligen 30°, se fig. 56, då borren skall användas för
borrning i gjutjärn och stål. För andra material
användas andra spiralvinklar, större eller mindre,
beroende på det material, som skall borras, se
tabell 9 a.
Spiralen beräknas enligt formeln:
Stigningen s = D • n • cotg a i mm
D ■ re • cotg a
s _ ––––––- i tum
25,4
D = ytterdiametern i mm.
Fig. 56.
Spiralstigning och styrkant.
Kärndiametern c, fig. 56, är för borrar upp till 10 mm i borrspetsen
ungefär 0,15 D och för övriga borrar 0,25 D. För att öka
vridningshåll-fastheten ökas kärndiametern hos borren likformigt upp mot skaftet.
För att hindra att spåren därvid bli smalare och med hänsyn till de
1 Komplementvinkel till spiralvinkeln är stigningsvinkeln.
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
