Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Gjutning - 21. Allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formgivning utan spånbildning
Fig. 205. Kupolugn.
blästerluft genom ett antal munstycken, formor, som utgöra öppningar
i det runt ugnen gående skåpet. Det smälta järnet avtappas genom ett
nedtill placerat hål, som under smältningen igensättes med en
ler-propp. Slaggen, som bildas, avtappas genom en något högre belägen
öppning. Upptill öppnas ugnen genom en lucka, och påfyllningen av
järn och koks sker från en läktare.
Kupolugnens drivning går i korthet till
på följande sätt. På den torra sandbädden
i botten lägges ved och ovanpå denna ett
lager koks. Veden antändes och får brinna
med naturligt drag, tills koksen blivit
glödande. Kokslagret bör i början sträcka sig
c:a 600 mm ovanför formarna.
Påsättning-en av järn, koks och kalksten sker sedan
omväxlande, tills ugnen är fylld, varefter
blästerluften påsläppes. De påsatta
charge-storlekarna måste noga uppmätas och
avpassas så, att de relativa mängderna bli
lämpliga för en fullgod smältning. Koksen
i ugnens nedre del förbrinner, men ny koks
rasar ned, så att den heta smältzonen
ligger i det närmaste på konstant höjd
ovanför formorna. I denna zon sker en kraftig
urbränning av infodringen, varför
kupolugnen efter en tids drivning måste
repareras. Detta sker med eldfast lera, som
inmuras och torkas genom sakta eld.
Järn- och kokssättnin garnas storlek
avpassas med hänsyn till järnkvaliteten,
styckestorleken på tackjärn och skrot,
koksens kvalitet etc. Vissa järnsorter
smäl
ta fortare än andra. Ett väl sönderdelat gods har större
värmeupptagande yta än massiva stycken av stora dimensioner, och koksen
kan vara mer eller mindre lättantändlig. Koksmängderna böra utgöra
10—-15 % av järnmängderna. Ju hetare järn som erfordras, desto
mera koks användes.
Luftmängden bör vara omsorgsfullt avpassad till jäm- och
koks-mängderna; 100 m3/min och m2 area i smältzonen utgör teoretisk
luftmängd. Härtill bör läggas 10 ä 20 % för förluster. Ju mera
luftmängden ökas, desto mer av järnets kol bortbrännes, så att följden blir ett
relativt hårt gjutjärn.
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
