Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Smidning - 42. Smidningens praktiska utförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formgivning utan spånbildning
en utgår man ofta från ett ämne, som är grövre i bockningsstället eller
från ett ämne av grövre sektion. Efter bockningen erfordras sålunda
en utsmidning till önskade dimensioner.
Bockning utföres med fördel i sänken. Fig. 273 visar tre olika typer
av sådana. I samtliga dessa fall är det lämpligt att använda sig av en
förbockning, som antydes av de streckade konturerna. I annat fall
Fig. 273. Bockningsverktyg.
uppstår lätt en uttänjning av materialet. I verktyg av denna typ är
det speciellt viktigt, att alla kanter avrundas och att ytorna poleras
och smörjas väl. Jfr vidare art. 52, Bockning av plåt.
Skrotning.
Avhuggning, inom smidestekniken ofta kallad skrotning, sker med
hjälp av en skrotmejsel, som slås in i godset. Vanligen tillgår detta så,
att ämnet avhugges till ungefär hälften från ena sidan, varpå det
vändes och kapas från andra hållet. Meningen med detta är, att man
vill undvika alltför snett orienterade snittytor. Mejseln är nämligen
slipad till en egg med en viss skärvinkel. Om slipningen ej är fullt
symmetrisk, tvingas mejseln över åt ena sidan, och snittlinjen blir
förskjuten. För grövre fyrkantsektioner är det lämpligt, att kapningen
sker från alla fyra sidorna.
Fig. 274. Skrotning.
Mejselns lämpligaste skärvinkel varierar med hårdheten hos det
skrotade materialet och med arbetsmetoden. För handsmide med
uppvärmt material kan rekommenderas c:a 20°, för maskinhammare
50—60° och för ensidigt slipade mejslar, använda för efterskrotning
av snittytorna, 70—80°. Avhuggningsverktygen för varmt material
262
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
