Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Svetsning - 70. De svetsbara metallerna och deras egenskaper - 71. Krympning och krympspänningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svetsning
Flussmedel, som efter avslutad svetsning möjligen finnes kvar,
måste omsorgsfullt avtvättas med borste och ljumt vatten, särskilt om
arbetsstycket efteråt skall målas. Flussmedlen verka nämligen
frätande på metallen.
Genom hamring i kallt tillstånd höjes svetsens hållfasthet, vilket
dock sker på bekostnad av töjningen. Genom glödgning vid 350—400°C
kan den genom kallhamringen minskade töjningen åter ökas. Sådan
glödgning måste dock göras försiktigt, så att temperaturen ej blir för
hög, eftersom en försämring av materialets hållfasthetsegenskaper då
inträder.
Även aluminiumgjutgods kan gassvetsas. Sådana detaljer böra dock
i allmänhet förvärmas till ungefär 350°C före svetsningen, särskilt då
materialtjockleken i närheten av svetsstället växlar starkt och
därigenom kastningar och spänningar kunna tänkas uppstå genom ojämn
krympning efter svetsningen. Efter svetsningen bör ett sådant
arbets-stycke utglödgas vid c:a 350° G och därefter avsvalna långsamt.
För alt förbättra hållfastheten hos aluminium företages legering
med andra metaller. Av dylika s. k. lättmetallegeringar finnas
åtskilliga i marknaden, såsom t. ex. duralumin och hydronalium, vilka
båda äro svetsbara.
71. Krympning och krympspänningar.
Krympspänningarnas uppkomst och art.
Vid all smältsvetsning undergår materialet en stark och vid de andra
svetsförfarandena en mer eller mindre starkt begränsad upphettning,
varvid följaktligen en krympning sker vid avsvalnandet. Om denna
krympning kan ske fullständigt utan motstånd från materialets eller
de olika delarnas sida, uppstå givetvis ej heller några
krympspänningar. Dessa uppstå nämligen först då krympningsrörelserna ej kunna
försiggå obehindrat. Detta sker emellertid så gott som aldrig, men i
och med att konstruktören och svetsaren lära sig att förstå hur
krymp-spänningarna uppstå, kunna de även i stor utsträckning begränsas.
Fig. 485. Hållfastheten hos mjukt stål vid olika temperaturer.
397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
