Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet. Naturens röster och huru vi höra dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanträngda atomer och en grupp åtskilda, och
samma grupp kommer aldrig att för någon längre
tid befinna sig hopträngd.
Du kan få ett utmärkt exempel på detta slags
rörelse, om du betraktar ett godståg på en
jernvägsstation, när lokomotivet spännes för och vagnarna
stöta mot hvarandra, tills de stanna. När
lokomotivet stöter till vagnraden, kan du nog lägga
märke till, att först de tre eller fyra främsta
vagnarna pressas tillhopa, hvarpå dessa i sin ordning
meddela stöten till de tre eller fyra nästa, under
det att de sjelfva åtskiljas så långt, som deras
kedjor tillåta. De nästa fyra göra på samma sätt,
och sålunda kommer ett slags våg af
sammanhängande grupper af vagnar att gå genom hela tåget
från den ena ändan till den andra, och de knuffa
hvarandra fram och tillbaka, tills hela tåget står
stilla. Nu kan du tänka dig, att en sådan rörelse
som denna går genom hela raden luftatomer (fig.
30) och att trumhinnan i ditt öra befinner sig vid
B. De atomer, som sammanpressas vid B, slå då
mot trumhinnan och tvinga den att böja sig inåt;
i nästa ögonblick förändra atomerna sitt läge; de
återstudsa och sprida sig och hinna återtaga sitt
förra läge, men endast för att i nästa ögonblick
mottaga en ny stöt, då atomerna drifvas framåt
igen, och på detta sätt kommer trumhinnan att
försättas i en fram- och återgående rörelse, ända
tills luften kommit i hvila.
Denna luftatomernas rörelse är, som du ser,
en helt annan än den, som eteratomerna hafva, då
de åstadkomma ljuset. Dessa bilda vågberg och
vågdalar alldeles som vågorna på en sjö. Ja, den
rörelse i luften, som åstadkommer våra
ljudförnimmelser, är icke hvad vi vanligen kalla vågor, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
