Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapernas system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och tiden och dessas syntes, den konstruerade rena
rörelsen. Dessa föremål bestämmas af matematiken dels
kvantitativt med hänsyn till storheten, dels
kvalitativt eller med hänsyn till beskaffenheten af och den
inre ordningen emellan deras element. Graden af
abstraktion kan härvid vara olika. Man kan reflektera
på den rena åskådningens konstruktionsformer endast
med hänsyn till deras rent kvantitativa och kvalitativa
bestämdhet och man kan reflektera på dem såsom just
rena rums-, tids- och rörelseformer. I förra fallet
hänför sig den matematiska betraktelsen till den rena
talläran, i senare till den rena rumläran, den rena
tidsläran och den rena rörelseläran. Den rena
matematikens ur objektets olikhet framsprungna underarter blifva
alltså ren tallära (analys i vidstr. bem.), ren rumlära
(geometri), ren tidslära och ren rörelselära (kinematik
eller foronomi). Hvar och en af dessa kunna
underställas en kvantitativ och en kvalitativ betraktelse.
Dessa båda betraktelsesätt hafva tagit sig uttryck i
tvänne hyperabstrakta vetenskaper: allmän storhetslära
och månfaldsteori[1]. I den förra af dessa
öfvervetenskaper, hvilka tydligen ej äro artskilda i egentlig
bemärkelse, utan skilda endast såsom abstrakta momenter
i en enda fullständig betraktelse, behandlas de för alla
storhetsarter gemensamma bestämningarne, i den senare de
gemensamma kvalitativa bestämningar, hvilka hänföra
sig till de element, som konstituera de matematiska
objekten. Matematiken, dess indelning och förhållande
till realvetenskaperna kunna följaktligen skematiseras
på följande sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
