Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 115 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heron från alexandria

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vigvattensautomaten.

(Fig. 3).

Jag översätter - med några uteslutningar - tjuguförsta kapitlet av
Pneumatikens första bok:

Många offerkannor (spondeia) äro sä inrättade, att vigvatten rinner ut, om man
lägger i en femdrakme. Man tage en offerkanna ABCD, vars mynning A icke är
tillsluten. I offerkannan finnes ett litet vattenfyllt kärl EFGH med en dosa K,
från vilken ett avloppsrör KL utgår. Bredvid kärlet står en lodrät stav MN, kring
vilken en annan vågrät OP vrider sig. Denna utvidgar sig vid O till
en liten platta R, som ligger parallell med kannans botten. Vid P hänger en stav PS,
på vilken vid S sitter ett till dosan K noga passande lock, som hindrar vattnet att
rinna genom röret KL. Locket S skall vara tyngre än plattan R, men lättare än mynt
och platta tillsamman. Om nu myntet kastas in genom mynningen A, faller det på
plattan R, trycker ner staven ÖP och bringar den i snett läge och lyfter
upp locket S, så att vatten kan rinna ut. När myntet fallit ned, lägger sig locket
åter på dosan och stänger till den, så att vatten icke mer kan rinna ut. -

Att dylika vigvattensautomater tillhörde den vanliga tempelrekvisitan i Alexandria
och voro konstruerade också för mindre valörer än femdrakmen, torde vi med
kännedom om vad Heron meddelar på ett annat ställe och i allmänhet vad vi veta om
automaters bruk i den grekisk-egyptiska tempelkulten ha all rätt att antaga. Men
näppeligen hade uppfinnaren av detta gamla grekiska tempelunder kunnat
drömma om, att hans idé, fullkomnad visserligen, skulle omgestalta hela den nutida
småhandeln. Att den moderna automatens konstruktör, P. EVERITT (London
1885), kände Heron, torde vara mer än tvivelaktigt. Men då Herons Pneumatik
direkt och än mer indirekt påverkat hela den nyare mekaniken, så är, som H. DIELS
anmärkt [1], ett sammanhang mellan Heron
och EVERITT icke alldeles otänkbart.

FIG.4 - HODOMETER Denna sinnrika antika apparat är föregångaren till våra taxametrar.

Hodometern.

(Fig. 4).

Fri översättning i sammandrag av Dioptriken kap. 34:

Man bygger en låda ABCD. I dess botten finnes ett med åtta
ekrar försett hjul EF, vilket rör sig kring en axel, som är fastsatt
i ett övre mellangolv GH. Vid hjulet är lådan på så sätt utskuren, att ett
vertikalt stift kan nerifrån gripa in i dess ekrar. Stiftet står i
förbindelse med näven på det stora vagnshjulet och träffar, när hjulet
vrider sig ett varv, en gång en av de åtta ekrarne och skjuter
denna eker, så att den andra,tredje etc. ekern rycker fram i
utskärningen. På ekerhjulets uppåtgående axel är en skruv anbragt, vilken även har ett
å en horisontal axel sittande tandhjul. På samma horisontala axel sitter ännu en
skruv, vilken driver ett andra tandhjul med vertikal axel; denna axel driver ett tredje
system, detta återigen ett fjärde o. s. v. Ju flera tandhjul och skruvar, vi anbringa,
dess flere mil kunna vi mäta med hodometern.

Mekanismen arbetar på följande sätt: varje vridning av skruven rycker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>