Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 150 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Framstegen vid uppförandet av fabrikskorstenar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och vid 15 meters höjd från marken uppbär en reservoir rymmande 100 kubikmeter.
Man slipper därigenom ett särskilt vattentorn.

Detta är de konstruktionsdetaljer som beröra arkitekten. Återstår nu att undersöka
dem, som ligga inom sotarens område. Ändamålet med en skorsten, det må nu vara
från ett kök, ett sovrum eller en fabrik, är att åstadkomma ettdrag
som påskyndar kolets eller vedens förbränning i eldstaden. Varm
luft som är lättare än kall - tänk på Montgolfiers luftballonger -
höjer sig i skorstensröret och åstadkommer en luftström som skall
börja under eldstadsrosten, passera genom de glödande kolen och
spridas ut i luften på den därför avsedda vägen: skorstenen.

Detta är lagen för det naturliga draget, vilket från industriell
synpunkt sett ger ett alltför dåligt resultat.

Teoretiskt behöves det 9 kubikmeter luft för att fullständigt
förbränna ett kilo kol. Luftens syre förenar sig med kolet till kolsyra; men som
förbränningen aldrig är fullständig blir det alltid ett överskott på luft, och i
praktiken måste man räkna med 16 à 17 kubikmeter i stället för 9. Det är därför
nödvändigt att kollagrets tjocklek på rostet ej är likformigt. Luften skulle då passera
alltför lätt och ej, såsom den bör, påskynda förbränningen. Värmen i skorstenen skulle
bli för svag och draget lida därav. Atmosfärens temperatur och beskaffenhet
orsakar även förändringar i lufttrycket, som kunna vara skadliga för utbytet. Detta
kan mellan tvenne årstider, från vinter till sommar variera med 40 proc.

PRATS RÖRSYSTEM C, koniskt parti, där gaserna från eldstaden sammanträngas; A, utvidningsrum; B, diffusionsrör; R, bläster; S, ånginjektor. - Till vänster sänder ventilatorn in kall luft som tagits utifrån; till höger sänder ventilatorn in varma gaser från eldstaden.

Draget mätes medels en vattenmanometer vid skorstenens fot. Manometern består av ett
U-formigt böjt rör, vars ena gren befinner sig inne i skorstenen och den andra i fria
luften. Vattnet i detta rör är alltså utsatt för tvenne olika tryck, från den yttre
fria luften och från den varma inre. Denna senare, vars temperatur kan stiga ända
till 220°, är mycket lättare än den yttre; den vattenpelare, som är utsatt för
den varma luftens tryck kommer sålunda att höja sig och en större eller
mindre höjdskillnad uppkommer mellan de båda rören.

Efter denna olikhet, som uppmätes i millimeter, beräknar man exakt draget i
en skorsten. I fabriker där det finns en mängd ångpannor och eldstäder
måste gaserna ofta ledas ganska långt från eldstaden till
den gemensamma skorstenen. De nu brukliga murade kanalerna avkyla icke
blott gaserna utan släppa även in genom fogarna ett tillskott av kall luft,
vilket än ytterligare minskar den värme som är nödvändig
för ett gott drag. Följaktligen, en onödig förbrukning av bränsle för att få en ånga,
vars framställningskostnad, alltså blir för hög. Då inom industrien det framför allt
gäller att spara, så har man försökt att genom olika medel, till största delen
mekaniska, åstadkomma ett regelbundnare drag och följaktligen också mindre kostsamt.

De rent mekaniska metoderna med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>