- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 /
238

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kokossmör och andra växtfetter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mjölkaktig vätska; denna förvandlas vid mognaden till en vit och saftig mandel eller
pulpa, som till smaken mycket påminner om nötter.

Trädet växer ganska långsamt och bär frukt först efter ett tiotal år. Det står i sin
fulla produktion mellan femton och fyrtiofem år, varefter dess vigör avtar. Dock finner
man ofta mer än hundraåriga kokospalmer.

Den trivs framför allt på havsstränderna på sandig mark, där temperaturen är 26 -
32° C, och man uppskattar att den i hela världen täcker en yta av nära 2 millioner
hektar, på vilka finns approximativt 400 millioner träd, vilka
förutom nötterna som konsumeras på platsen i stora mängder också ge 400.000
ton kopra. Denna ansenliga mängd råmaterial får man av 15 à 20 milliarder nötter.

När fartygen, som skola intaga kokosnötlasten, anlända till produktionslandet, sprida sig
infödingarna över plantagerna och samla upp de mogna nötterna
på marken eller plocka dem i träden där de hänga i knippen i toppen på palmerna.
De lägga dem i högar och taga därpå bort fibrerna med hjälp av en stor kniv som står
fast i marken med spetsen uppåt. Nöten klyves sedan mitt itu och får ligga och torka
i solen eller i värme för att kärnan skall släppa från skalet, som är utomordentligt
hårt. Efter ett par dagar kan den lätt skiljas från skalet med hjälp av en metallspets.

Den utgör nu »kopran» som måste ytterligare torkas i elden eller i solen, vilket tar
en viss tid och medför den svåra olägenheten att den i förra fallet svartnar mer eller
mindre och i det senare gärna härsknar. Ett bättre förfaringssätt är att torka i ånga
(såsom tyskarna gjorde på Samoaöarna), vilket går fortare och gör att pulpan
bibehåller sin vithet, varav följer att oljan senare blir klar.

illustration placeholder

BILD AV EN GENOMSKUREN KOKOSNÖT

När kopran blivit väl torkad inlastas den för Amerika eller Europa, där den i
oljepressarna förvandlas till två fabrikat; oraffinerat kokosfett och oljekakor, ett
första rangens födoämne för mjölkkor.

Men kokospalmen är numera icke ensam om att lämna oss fett till föda.
Oljepalmen Elaeis konkurrerar med 500.000 ton fett och palmolja som sändes till
importländerna. I motsats till kokospalmen, som förekommer jorden runt, är det nästan
uteslutande engelska, franska och portugisiska Västafrika samt Kongo som utgöra
de . stora produktionscentrerna för oljepalmens nötter.

Oljepalmen Elaeis växer ofta långt från havet. Frukterna sitta icke i knippen
som hos kokospalmen, utan en och en i bladfästena och se ut som ofantliga
tallkottar vägande sex till tolv kilo; de innehålla en oändlig mängd små röda
frukter som äro mycket rika på olja. De ha ett köttigt yttre omhölje ungefär som
körsbäret, och ur detta draga infödingarna ut oljan genom att koka det i vatten.

Denna vackert röda olja kallas i handeln palmolja och användes för närvarande mest
till stearinframställning, men kommer snart att också ingå som födoämne.

Nöten, som krossas i hemlandet, är hård som ebenholz. Vi kunna nu omtala, att
den under krigets sista skede kolades och användes för att framställa ett slags kol
mot giftiga gaser, emedan dess absorbtionsförmåga för gaser är många gånger större
än något annat träkols.

Den krossade nöten ger en kärna som importeras på samma sätt som kopran och
förvandlas till palmolja och oljekakor. Oljan kan användas för många olika
ändamål, men framför allt som näringsämne efter lämplig behandling.

Man har sålunda två oljeförande nötter, nämligen dvärgpalmnöten som innehåller
40 proc. olja och kopran som håller över 60 proc. År 1896 upptäckte man i
Frankrike metoden att göra dem lämpliga till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1919/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free