Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KTESIBIOS OCH HANS EFTERFÖLJARE
NÅGRA NOTISER OM DE ASTRONOMISKA URENS HISTORIA
Av ERNST NACHMANSON
FIL. DR., PROFESSOR I KLASSISKA SPRÅK VID GÖTEBORGS HÖGSKOLA
I förra årgången av denna tidskrift hade
jag tillfälle att fästa uppmärksamheten
på den alexandrinske mekanikern Heron
och hans verk. Det må tillåtas mig att i
anslutning därtill och på given anledning,
varom mera nedan, återigen en gång h föra
Vetenskapen och LiveVs läsare till antiken,
den nya tidens läromästarinna.
Det grekiska ordet »gnomon» betyder
»visare», »skuggvisare». Och vetenskapen
därom heter »gnomonik» urmakarekonst.
Det är klart, att dess uppkomst och
blomstring står i närmaste beroende av astronomien.
Ty som redan namnet antyder, har
gnomo-niken utvecklat sig ur den av astronomerna
allt finare utbildade iakttagelsen av
skugg-visaren, som ionerna i sjätte århundradet
övertagit från babylonierna. Vid sidan härav
fullkomnade man också vattenuret,
klep-sydran. Ett bevis härom ger den
hydrauliskpneumatiska väckarklocka, som Platon,
enligt vad Athenaios meddelar oss, skall ha
uppfunnit och som efterbildats av
Archimedes och araberna. «
Höjdpunkten av tekniskt mästerskap
nådde gnomoniken med Ktesibios. Denne
märklige man levde i början av det tredje
århundradet före Kristus, när konung
Ptolemaios Philadelphos regerade i
Egypten. Han har gjort betydande insatser på
olika områden och har skrivit om sina verk
i egna arbeten, som tyvärr dock redan i
antiken gingo förlorade. Vad vi veta om
honom, hämta vi alltså ur .efterföljande
skriftställares sparsamma upplysningar.
Ktesibios var bland annat artilleritekniker; han
konstruerade en maskin, som slungade
projektiler med användning av komprimerad
luft, han byggde också en maskin för
stormande av murar. Man berättar vidare om
ett konstrikt dryckeshorn, som lät höra
musik, när man hällde något därur, och om
åtskilligt annat. Så skall Ktesibios också
— och det är vad som här intresserar oss
närmast — hava med utnyttjande och
fullkomnande av gnomonikens alla resurser,
särskilt genom att göra tidsbestämningen
allt mera oberoende av solljuset, hava
skapat högst underbara konstur med
rörliga figurer, vridbara timvisare, nedfallande
kulor, trumpetsignaler, som tillkännagåvo
timmarne, och diverse andra intressanta
attiraljer, som förmedelst hjulverk sattes i
rörelse av en vattenmotor. Och denna hans
uppfinning vann stark spridning runt om
i den gamla världen. Bevarade äro dock
inga dylika urverk från antiken, utan vi
äro hänvisade att hämta vår kunskap om
dem ur beskrivningar hos olika senantika
skriftställare. I dessa beskrivningar —
många äro de ingalunda — återkomma
de nämnda detaljerna i de komplicerade
urverken esomoftast, och vi kunna
därföre med säkerhet påstå, att konsturets
idé sådan som den från antikens greker
övergått till romare och araber, sedermera
till de medeltida klostren och kyrkorna, den
härrör ytterst från Ktesibios’ verkstad.
Prokopios från Gaza, som levde c:a 500
efter Kristus och som är att skilja från sin
något yngre samtida, dfcn frejdade
historikern från Kaisareia, har efterlämnat en
beskrivning, en ekphrasis över det
mekaniska urverk, som fanns i hans fädernestad,
den stora handels- och sjöfartsmetropolen
i södra Palestina. Denna ekphrasis är
traderad i en enda, tyvärr illa medfaren
handskrift från 13:de århundradet, vilken nu
förvaras i det Vatikanska biblioteket i Rom.
Den utgavs första gången i början av förra
århundradet av kardinal Angelo Mai.
Professor Hermann Diels i Berlin, vilkens bok
»Antike Technik » jag omnämnde i min
föregående artikel, har helt nyligen ägnat
Prokopios’ skrift förnyat och ingående studium
och lämnat en ny edition av den grekiska
texten med översättning och med en
kommentar, som vittnar om den gamle
mästarens sedvanliga skarpsinne och vidsynthet.*
♦ Uber die von Prokop beschriebene Kunstuhr
von Gaza. Abhandlungen der Preussischen
Akade-mie der Wissenschaften. Berlin 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
