Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEVISEN FÖR ATOMERNAS OCH MOLEKYLERNAS EXISTENS
205
som frigöres av en känd radiummängd
kunnat direkt mäta hur mycket helium
som frigöres på ett år; man fann 156
kubikmillimeter.
156 kubikmillimeter böra sålunda
innehålla 136X86.400X365
milliarder molekyler, vilket på en
grammolekyls volym (22.400
kubikcenti-meter) gör 62X1022 molekyler, ett tal
som ligger mycket nära det som
erhölls ur den brownska rörelsen. En
liknande bestämning som utfördes
med helium frigjort ur polonium gav
65X1022 (MimeCurieochMrDeboine).
Jag kan icke avsluta denna artikel
bättre än att återgiva Jean Perrins
tabell, som visar överensstämmelsen
mellan de olika bestämningarna av^
Avogadros konstant. Man finner icke
blott för varje metod alltid samma
värde, fastän försöksbetingelserna
varierats inom de vidsträcktaste
gränser, utan fenomen, som a priori icke
tyckas ha det ringaste samband
sinsemellan, giva nästan exakt samma tal.
N
Observerade fenomen —-—
1022
Kinetiska teorien, gasernas
viskositet ........•...................... 62
I kornens
fördelning............... 68,3
förflyttning ...... 68,8
rotation............ 65
diffusion......... 69
w u f himlens blå ...... omkr. 60
SeT" kritisk °Pale"
tioner | sceng............... 75
Svarta kroppars spektrum...... 64
Partiklarnas tyngd (i en gas)... 68
utslungade
laddningar ............ 62,5
Radio- I frigjort helium... 62 å 65
aktivitet | försvunnet
radium ............... 71
utstrålad energi 60
Detta beror tydligen på att det finns
en förbindelselänk mellan fenomenen,
och denna länk kan icke vara något
annat än de verkligen existerande
molekylerna.
KAN EN ARTIFICIELL VATTENSAMLING UTÖVA INFLYTANDE PÅ
REGNMÄNGDEN?
Förenta staternas Weather Bureau
mottog för någon tid sedan en förfrågan,
huruvida den ansåge möjligheter föreligga
för att regnmängden inom ett subtropiskt,
torrt område skulle kunna ökas genom att
man anlade en konstgjord sjö på platsen
ifråga. Byrån företog sig i anledning av
denna förfrågan att göra en undersökning
av de meteorologiska förhållandena på
sådana trakter inom Förenta Staterna, där
man har stora vattensamlingar inne i
landet. De fall som förelågo var Saltonsjön
i Californien, dammarna och reservoarerna
i Minnesota samt slutligen Stora sjöarnas
inflytande på nederbörden i sjöområdet.
Regnrapporterna från Arizona visa mera
regn efter 1906, när Salton sea bildades,
än före denna tid, om man undantar det
särskilt torra året 1910. Dessa data äro
emellertid icke fullt enhetliga, beroende på
att antalet väderleksstationer ökats under
årens lopp. Vidare ligger Californiaviken
helt nära, och denna är mycket vidsträcktare
än Salton sea, varför man icke med
säkerhet kan sluta till att Salton sea påverkat
nederbörden i denna trakt.
Vad Minnesota beträffar synas medeltalen
för regnmängden under 32 år icke utvisa
någon ökning av nederbörden inom denna stat.
Stora sjöarna synas däremot i viss mån
påverka regnmängden, så att 2 eller 3 tum
av den årliga nederbörden tycks vara att
anse som fuktighet fördunstad från deras yta.
Det förefaller sålunda, att döma av dessa
undersökningar, som om en artificiell
vattensamling med dess relativt lilla yta icke
skulle kunna utöva något inflytande på
mängden nederbörd över en torr trakt. Den
vattenmängd, som fördunstar från dess yta,
är för obetydlig för att kunna bidraga till
en ökad nederbörd, vilken ju för övrigt
också beror av många andra faktorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
