Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXPERIMENTELLA VULKANER
261
SCHEMATISK BILD SOM VISAR HUR DE
ISOTERMISKA YTORNA GÅ UPP UNDER
KONTINENTERNA
NM’, normal isolermisk yta (364°); Pl, isoiermisk
yta för 600 grader. Vattnet som tränger ned
genom sprickan FN sänker den isotermiska ytan
för 364° till N"; de utströmmande gaserna höja
den isotermiska ytan under kontinenten från M’
till M". De andra temperaturerna höjas och
sänkas på samma sätt. P går ned till P’, I går upp
till I’. Den isolermiska ytan för 1.100 grader är
den där djupbergarterna smälla och föras med
av vattenångan upp till kratern; O B havsytan;
M krater.
behållaren. Efter ungefär tio minuter
började de första vulkanfenomenen visa sig.
Ur en vulkanmynning i övre delen av sanden
steg det upp ångor, som drogo med sig
sanden och bildade en krater. Vulkanen
uppstod icke, som man kunnat vänta,
under vattnet, utan ångorna följde botten
på behållaren, som här utgjorde den
isotermiska ytan, och vulkanen lade sig alltid
nära bottens övre kant. Kokningen som
sker i sanden under vattnet leder
sålunda ångan bort till V, medan »havet»
ovanför vulkanhärden är alldeles kallt.
Nu släpper sanden igenom både
vatten och ånga fullständigt, men i
naturen kan det inträffa att
genomträngliga lager omväxla med
ogenomträngliga. Vid försöken åstadkom man ett
ogenomträngligt lager genom att lägga
in en skiffertavla F parallellt med
botten D. Det uppkom då flera vulkaner
utmed skiffertavlans övre kant och de
följde dennas kontur. Om sålunda i
naturen ett ogenomträngligt lager går
upp från havsbotten och långt in i
land, kunna vulkaner uppstå där lagret
slutar. Detta förklarar varför vulkaner kunna
uppkomma långt från stränderna.
Även fenomen, som föregå eller åtfölja
vulkanutbrott, kunde framställas med Belots
apparat genom ändrade försöksförhållanden.
Om man till exempel skjuter fram
skiffertavlan så att dess övre kant ligger emot
botten D9 så kunna ångorna icke komma
fram den vägen, utan de skjutas tillbaka
nedåt. Man ser då hur vattnet långsamt
höjer sig, varpå det plötsligt sjunker
tillbaka igen, när ångorna som tränga fram
för att komma ut förtätas vid beröringen
med det kalla vattnet. Detta är alldeles
samma fenomen, som man i naturen kallar
springflod. Då drages också vattnet
långsamt tillbaka, varpå följer en eller flera
häftiga flodvågor som skölj a upp över kusten.
Det var en sådan springflod som 1755
förstörde en stor del av Lissabon i Portugal.
Man kan även få fram en s. k. krater sjö,
som brukar förekomma i gamla
utslocknade vulkaner. Öm man håller den lilla
vulkanen i verksamhet tills en tydlig krater
bildats och sedan släcker lågan, förvandlas
kratern till en dylik kratersjö, alldeles såsom
det sker i naturen.
Man kan även åstadkomma
undervattens-vulkaner i bassängen. Man behöver blott
éänka kontinentens yta några centimeter
under vattenytan och upphetta. Det bildas
då en krater under vattnet, och snart sticker
det upp en cirkelformig ring av en
under-vattensö, liknande Saint Paul eller Santorin.
Till en början är kratersjön fylld med vatten,
men inom kort har så mycket vatten kokat
bort och slungats ut, att vattennivån i
EN FORSOKSKRATER LIKNANDE EN MANKRATER
MED EN TOPP I MITTEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
