Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
VETENSKAPEN OCH LIVET
kratern är lägre än i bassängen
utanför. Slutligen bräckes vulkanranden av
vattentrycket utifrån, kratern fylles
på nytt och samma fenomen kan
upprepas flera gånger i följd. Om man
avbryter kokningen medan kraterranden
ännu är hel och kratersjön isolerad
från havet, så kondenseras ångorna i
vulkanen och vattnet i kratern suges
ned så att botten på kratern blir
alldeles tom några centimeter under den
yttre nivån.
För att få en fullständig bild av
förhållandena i naturen fattas
detJså-lunda blott att man har saltvatten och
en temperatur på 700° C. Man skulle
då få fram paroxysmema i kratern,
d. v. s. det fenomenet att kratern med
vissa mellanrum avbryter sin verksamhet
för att sedan åter upptaga densamma.
Vi skulle nu med stöd av dessa försök
kunna tänka oss hur saken försiggår i
naturen. Vi hava på sidan 261 en bild, som
föreställer ett hav O av 2.000 meters djup,
vars botten F höjer sig till en kust M.
Isotermen (linje som sammanbinder
punkter med lika temperatur) N M’ är parallell
med F M. Havsvattnet tränger ned genom
en spricka FN och förgasas när det nått
sin kritiska temperatur, 365 grader Celsius.
(Med kritiska temperaturen menar man den
EXPERIMENTVULKAN MED TYDLIGT SKÖNJBAR
KRATERMYNNING
Eruptionen har avstannat av sig själv, och det har
sedan uppstått en kratersjö, i vilken utfällda sediment
bildal en cirkelformig uall synlig till höger.
VULKANLANDSKAP ERHÅLLET I FÖRSÖKSBASSÄNGEN
OCHj VISANDE SPRICKORNA MELLAN TVÅ
ANGRÄNSANDE KRATRAR
temperatur, där vattnet kan förvandlas
till ånga hur stört trycket än är.) Vattnet
som rinner ned avkyler emellertid lagren
mellan F och N och därför sjunker
temperaturen, så att den kritiska temperaturen
uppnås först vid N\
Men även under kontinenten kommer
isotermen att avvika från det ursprungliga
läget N’ Mr och tar i stället riktningen N’ M\
ty ångan som tränger upp genom sprickor
uppvärmer dessa lager. Isotermen för 365°
får alltså riktningen N" M". Nu kan man
tänka sig att ångorna framströmma inom
ett område som på djupet går ända till
isotermen för 600°, och vid denna
temperatur inverkar ångan på de heta
bergarterna, så att dessa frigöra ångor
och gaser, vilka bilda den mycket
sammansatta atmosfär, som man finner
kring verksamma vulkaner.
Men även de övriga isotermerna
under kontinenten stiga uppåt, och så
även isotermen för 1.100 grader, den
temperatur då lava bildas. De flytande
lavamassorna drivas uppåt av det
oerhörda trycket i jordens inre och komma
ut i ångornas väg. Då inträffar ett
välkänt fenomen. Det bildas en emulsion
av ånga och smält lava, som på grund
av de stora mängderna inblandad ånga
är mycket lättare än den rena lavan.
Den drives uppåt till kraterns mynning,
där ångan och lavan skilja sig åt.
Ångan stiger upp i luften till ofantlig
höjd, medan den flytande lavan rinner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
