- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång V: 1920 /
363

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOTOGRAFISKA OBJEKTIV

Av D. GRASSET

Om man gör ett litet runt hål i
ena väggen på en cigarrlåda och
utbyter motsatta väggen mot en
mattslipad glasskiva ser man på
skivan en bild av de belysta föremål,
som finnas framför den lilla*
öppningen. Bilden på glaset är upp- och
/nedvänd, och det är lätt att
föreställa sig hur bilden uppkommer;
varje lysande punkt sänder strålar
genom hålet, så att ett litet
ljusknippe passerar genom *den mörka
lådan och avtecknar varje pUnkt
därutanför på glasskivan. i.

Med en sådan anordning tan man
fotografera utan objektiv. Man får
en geometriskt riktig bild, som
omfattar en mycket vid vinkel 140 till
150 grader. Med objektiv kan man
aldrig komma över 100 grader.
Därför måste man begagna sig av denna
metod, när man skall taga bilder som
övergå sagda vinkel. Man kan
naturligtvis icke taga ögonblicksbilder utan
objektiv, ty exponeringstiden blir ofta
ganska lång.

Det huvudsakligaste felet med
fotografering utan objektiv är just den
otillräckliga ljusstyrkan. Detta
råder man bot på genom att använda
olika slags linser. Objektivet ersätter
en mycket större öppning, medan
det samtidigt ger en klar och tydlig
bild på det mattslipade glaset, vilket
man aldrig skulle kunna uppnå
genom att blott och bart göra hålet i
lådans vägg större.

Det finns två slags linser, nämligen
konvergenta med tunna kanter och
divergenta med tjocka kanter (se
den schematiska bilden på nästa
sida.) Inom fotografien använder man
sällan enbart divergerande linser; de
förekomma blott i teleobjektiven.
* I vanliga fall har man en
konvergerande lins eller bättre en
kombination av konvergerande och
divergerande linser.

För att förstå de fotografiska
objektiven måste man först betrakta
en enkel konvergent lins och
undersöka, hur bilden av föremålet uppstår

BILDEN AV ETT LYSANDE FÖREMÅL SOM PLACERATS FRAMFÖR EN ENKEL LINS

Om vi ha en lins L kommer varje punkt i lågan AP, som slår i linsens huvudaxel, alt sända en
stråle AFj eller PF2 genom linsens medelpunkt och åstadkomma en bild på skärmen bakom linsen.
Punkten P får sin bild i P’ och punkten A i A’, och detta har till följd att bilden A’ P’ blir
omvänd i förhållande till föremålet P A. Punkterna A och A’ samt P och P’ kallas konjugerande punkter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1920/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free