Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAN NOBELPRISTAGARNAS ARBETSPALT
327
SCHEMATISK BILD AV ASTONS MÄSS
SPEKTROGRAF
Den i spalterna Si och S2 avbländade
kanal-sirålen avböjes i det elektriska fältet Pi Pj.
1 en kanalstråle, som består av samma slags
atomer med med olika hastighet komma -de
med största hastigheten att avböjas minst.
Det på detta sätt bildade strålknippet avbländas i P och avböjes ånyo, men uppåt, i
magnetfältet mellan N och S. Även här avböjes den snabbaste strålningen minst. Totalresiiltatei
blir att ifrågavarande kanalstråles samtliga partiklar träffa Plåten F i R.
I isotopa element hava kärnorna
samma laddning, men olika struktur
och oftast även olika massor.
Vid en alfastrålning förlorar
kärnan två positiva laddningar, dess
atomnummer blir alltså två enheter
mindre; vid en betastrålning förlorar
den en negativ laddning d. v. s.
vinner en positiv, dess atomnummer ökas
alltså med en enhet. Detta är
förklaringen till Fajans och Soddys
förskjutningslag.
De olika elektronbanorna
karaktä-iiseras väsentligen av s|t
energiinnehåll. Endast vid en elektrons
övergång från en yttre, energirikare bana
till en inre energifattigare, utsänder
atomen strålning, vars svängningstal
bestämmes av skillnaden i banornas
energiinnehåll (jfr. Einsteins
fotoelektriska lag).
Mäss-spektra.
Redan i den modärna
atomteori-vi n r* .is
ens barndom uppställdes av
engelsmannen Prout (1815! hfpotesen, att
alla atomer voro uppbyggda av den
enklaste atomen, vätets. Då vätets
atomvikt valdes till enhet, borde
alltså alla atomvikter vara hela tal. Man
tann emellertid, när de
experimentella hjälpmedlen törkovrades, en mängd
avvikelser från denna regel. Den föll
därför snart; i glömska; att den< i alla
fall måste innehålla en kärna av
sanning, framgår redan därav, att av de
63 element, vilkas atomvikter äro
noggrant kända, 27 ha. atom vikter, som
på högst 0,1 när äro hela tal
Ett kemiskt element definieras som
ett ämne söm vi; icke kunna — eller
rättare, som vi strax skola se, icke
kunde — sönderdela i enklare
be-ståndsdelar. Vid otaliga £>ch högst
olikartade experiment, som gjorts för
alt bestämma elementens atomvikter,
hade man alltid inom försöksfelens
MASS-SPEKTRA ERHÅLLNA MED ASTONS APPARAT
Bägge dessa tnass-spektra ha erhållits av Aston för en gasblandning av koloxid, väte och
metan. I det översta spektrogrammet synes en serie av fem punkter som motsvara
mole-kylarvikterna 12, 13, 14, i$t 16 och härröra från kol i förening med en, två, tre och fyra
atomer väte, I fig. II, som upptagits vid en annan styrka på magnetfältet, ligga dessa fem
punkter tätare till vänster. Till koger synas punkter söm motsvara Molekylarvikt erna 24—28.
Den kraftiga fläcken 28 motsvarar koloxid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
